del tre.

f y f a s i k e n
d o n ' t b e l i v e a w o r d i s a y
h o n  e y, i w o u l d   r i p    t h e   w i n g s  o f f   a n  a n g e l
i f  i  t h o u g h t  t h a t  h e l p  m e  f l y
o r d o , i n e v e r l i e
u n f o r t u n a t l e y
i

g e t m e o u t n o w
o r g e t m e i n n o w

del två.

när det destruktiva måste bort innan man kan njuta av det igen


the first of all that now must go.
is your beautiful head upon my pillow.

del ett.


jag dras till klarheten
jag dras till röken i källaren
jag dras till renheten
jag dras till drogerna

min mamma igen

jag frågar vid matbordet (pappa, inte mamma för hon hittar på svar)
i vilken stad oktoberfesten är i och mamma svarar blixtsnabbt:
-Kungsbacka torget
behöver jag ens säga mer.






sen sa hon att hon hade ont i huvudet och att hon skulle ställa sig på
det så hon fick lite "nytt och fräscht" blod upp dit.


passion will make you crazy, but is there any other way to live?


hokuspokusfilijokus

Han var på något sätt överdrivet obemärkt

Som en tyst, väldigt optimal katalysator

 

Den minsta energin han gav ifrån sig drog sig samman med framtida visioner och verkligheter om vad som skulle komma springandes mot oss likt en hjord med vackra vita antiloper på savannen vi byggt.

Vi hade bara börjat ifrån olika håll.

Jag kan inte vänta med att se hans halva.

Förståelsen för det som fanns under mattan,

under golvet, under jorden och i urbergen började

glipa och visa sig i en skärpa som stack i ögonen på alla oss lekmän.

Och han.

Som en svamp som bara suger sig åt

det fantastiska i känslan av att styra

sin värld runt omkring allt vi ser som vardag.

 

 

 

Fantastiskt förstörd på de mest optimala sätt jag någonsin skådat.
Hoppar från färdig analysering av resonemang till nästa stora pusselbit och slår ihop dem systematiskt tills han zoomar ut och ser den underbart skirande helheten. Man får gåshud.

 

 

 

 

 

 


smattersmatter

jag har så dåliga vanor och ligger här och funderar på om det har något med min nyfunna empati att göra - att jag ens reflekterar över vad andra kan tycka över detta måste ju ha något med empati att göra.
jag har ännu inte bemästrat denna relativt nyfunna del av mig men den växer på mig varje dag.
som för någora veckor sedan när jag faktiskt övervägde att hjälpa en mamma av spårvagnen med sin barnvagn.
överväga är inte samma sak som att faktiskt göra - så jag satt kvar i mitt säte, förbluffad över mig själv mer än någon annan. det kastade mig av banan lite och mamman hann gå av innan jag hunnit resa mig upp.
mer om det en annan dag och tillbaka till ämnet. dåliga vanor.
här får ni en lista över mina dåliga vanor:
jag är uppe hela nätterna
jag går ibland mot strömmen bara för att gå mot strömmen, dumt
jag drar alla "sorter/stilar/smarthet"-av människor över en linje
jag röker mycket mer än vad jag borde
jag hjälper inte mammor av med barnvagnarna på spårvagnen
jag älskar dekadensen i olagliga preparat
jag genar alltid över gräset
jag spiller ofta drycker eller mat på mig själv
jag går helst som alltid barfota
jag dricker för mycket vin och för länge
jag glömmer för ofta att borsta tänderna
jag hatar att verkligen att duscha, men! jag gör det ändå.
jag äter gärna stående
jag tuggar med öppen mun
jag gör helst tre saker samtidigt
jag pratar ogärna med min mamma om seriösa saker
jag avbryter människor när de pratar
jag tuggar tuggumi ganska ofta
jag manupilerar
och saknar ju helt moral men har lärt mig den hårda vägen, genom mina millitära föräldrar.
jag vet hur allt fungerar men jag förstår bara inte.
jag är inte på riktigt väl?
är detta på riktigt?

tänk om livet är en dröm, fast vårat riktiga jag sover i en livstid i vår värld och sen när vi vaknar som barn så vet vi allt som vi fick reda på en livstid fast i bebiskroppar. det hade varit bra.

shoot me up


regnochrusk

huvudet sitter på någon vägg på lounge(s) fortfarande
saker går in i huvudet men ut lika fort
imorgon kanske jag åker till stockholm för mamma tycker jag ska bli flygvärdinna
jag tycker om att flyga

herre-min-gud

varför skulle vi insistera p åatt vara vakna till nio på morgonen fast min släkt skulle komma klockan två. nathalie med.

the kenai effect



candy
den smutsiga tiden
det var för tidigt innan.
målade på väggarna
skrattade ohämmat
ha.ha
ha.ha
dagen då vi skulle skratta åt förrut
kasta smuts på den vackra tiden
när vi skrattade och kastade glas
och låg och stirrade upp i taket
"analysera" - ordet vi älskade att hata
misstag av mediciner och jordens örter
fick oss att vakna upp på ställen vi aldrig
varit förrut
psykoser som varvades med ångestattacker
kärleken var ohämmad men otillfredställd




det är inget som är så fantastiskt som ett överdrivet överskott


ibland finns det saker under de mattorna man lyft på, under golvet, under isoleringer och ner i marken.
bara för att man hittat mattan och lyft på den betyder det inte att det är så det är.
frågan är kanske bara.
hur djupt vill du gå?

mindag?


dagar man inte minns blandas ihop med rökiga kvällar i
baren och dekadenta hemligheter som man vill dela med sig.
alla i en sluten cirkel, ingen visste det vi visste.
och hemlisar som är så underbara
födelsedagen för mig är för mig numera bara en förväntad känsla som aldrig riktigt kommer.
klockan har slagit tolv men jag känner ännu ingenting.
det ända pirriga jag känner är mina nervryck ifrån armbågen till tummen.
vad hade mamma sagt.








när dåliga tecknade filmer slås på biodukarna på sin dag
när man ser att mjölken går ut på sin födelsedag
jag trodde jag visste hur den skulle börja
när alla andra gör upp planer på sin dag
jag vet hur den nu kommer sluta
den ska ju bara vara min
vad hade mamma sagt







grattis fröken
tjugotre.
jag lurade mig själv på ett år

CH. E CK, O UT.


G I V E M E

[det var över innan det började, ]
[istället för att vara odödlig så dör man ung.]



det var djävulens lekplats,
här kompromissade man inget mer än krona eller klave
var man på listan kunde man inte stå emot .
i världen med toppar och dalar.
inte en enda bra själ lämnas åt slumpen.
här sov man aldrig
utan trippade runt på moln bland orgier, skratt, kontroversiella åsikter och sötdoftande rök
här var alla vilsna själar hemma, eller så kan det ha varit en passage till efterlivet
för alla balanserade på en skör tråd
[högt upp bland skyskraporna dansade vi]
will you ever love this tragic heart




englishwillsetyoufree

Children:
when you get older you will realize that all kids more or less was a mistake
you will understand that sometimes someone will make you think that you're
the bad person when you really have done nothing wrong.
infact, you will look around and realize that you are the only one that has atleast tried to do the right thing
by telling everybody that you are in a certain way.
it will be there fault if they just thought they could sweep you of you feet and change you.
we never change for pathetic people, remember that my child.



Adults:
the day you discover that vengeance belongs to the children's section
with dirty words you really shouldn't say, that will be the day you officially will be called a "grown up"
and the lame attempt to hurt the other person just
flounders when you do not have a clue what buttons to press.
you should know, if someone




the thought of you disgusts me

yo yo yooo!

När jag gick i 8:an skulle vi på engelska lektionen översätta en engelsk låt till svenska,
Sandra om jag inte minns fel valde en engelsk låt ifrån melodifestivalen som någon svensk sjöng,
Ida tog med största sannolikhet en klassiker som alla kände till för att hålla sig till pedagogiken
(å andra sidan la hon ett tuggumi på hennes stol och
fick engelskaläraren att börja gråta så jag kan mycket väl ha fel)
Jag då? - jag översatte P Diddys I'll be missing you, vers och allt.

Det gick lite såhär:

komik och svarta ögon

Dagar sedan jag lämnade dig rödgråten i Lund: trehundra





Hon har varit försvunnen i flera månader, som en undertryckt tiltad underdog som brusade upp så fort någon raisade henne. Hon blommade upp på de konstigaste ställena men aldrig vid rätt tidpunkt.
Stammade sig fram i meningar hon inte visste innerbörden i.
Istället var det hennes motsats som stod för förförningarna, utan reslutat.

Som en klumpig valross som ska försöka dansa balett på en lina. uttryckslös.

Det behövdes ett gammalt metspö som inte använts på henne på precis trehundradagar, han sänkte sakta ner kroken i halsen på henne och krokade fast den i det stora hålet hon hade i magen. tomt.
Han ryckte upp det som han fått en stor haj på kroken och tvingade ut det ur strupen.
Luften kunde äntligen strömma in och hon fick ta den psykiska plats hon förtjänade.
Snart skulle hon kunna ta den fysiska platsen också - snart skulle hon ut och flyga.

äntligen kan hon andas igen.









Magnus Betnér ranglar upp full på scen och börjar prata om alkoholism.
Jag skrattade så att tårarna rann och kinderna krampade.
Bitterheten är ju fantastisk när dekadensen av att stå nere i en liten källarlokal kryper på en och man står längst fram och kan peta på det korta fyllot alla skrattar åt. Han kan vara ett bortslösat geni.



she's so heavy


child crowd

put the crown on my head, and I will put on my dress
tripp around and smoke my black cigarettes
[make a mess mess mess]
paint around my eyes and cut my hair short
give everyone a copy of the key to my fort

landet gör mig galen

Ditt ess i ärmen var en flod
Och inga tårar når min kind
Tack hej, fuck dig
Jag har fått nog, har fått nog
Det är snart vår snart lättar molnen som du målat på himlen min
Och du får ingen tår, ingenting
För din mamma
Borde lärt dig lite grand
Tönt
Säg till din mammama
Att vi inte är tillsammans

Låt mig gå
Låt mig gå
Låt mig gå
Låt mig gå
Låt mig gå
Låt mig gå

Ingen tår når min kind 
Du förstår så försvinn
Säg hejdå
säg till din mamma
Hälsa från ditt ex
Låt mig bli ditt ex

drop it like it's hard

när vi ändå är på samtalsämnet så lyckades min mor även stuka foten när hon körd lite yoga med sig själv här ut på landet igår.
Hon tappade inte bara sin egna fot så hennes tår störtade ner mot mattan,
hon tog även kort på den och la upp det på facebook.
ska man behöva bli orolig för att hon är mer av en facebooknörd än mig?

de här ligger även uppe på hennes ansikts-sida:
det var då min lillebror tog bort henne som facebookvän.
helt förståerligt.

fisk?

min mamma och pappa ska ut o fiska och jag hörde pappa säga precis ifrån hallen:

"-snickarbyxor och en vass kniv - cut the throat! yeah."
safe to say att den aggressiva, skadeglada och narcissistiska sidan nog kommer från honom.

I think her name was Kenai

[utan konstigheter eller svåra ord]

Bedövar hela känslan genom att ignorera att den ens existerar
det här är ju inte jag.
jag är inte du.

för du är ute och dricker och skrattar bort det som skrapar från insidan precis innan du somnar.
inte konstigt att du inte vill gå hem ensam.[det är så jävla basic]
och vem fan vill du gå hem med då?
någon som är lika förlorad i sin själ som du.
helst någon som inte fattar att du är en förklädd guldstaty som ingen putsat på. du ser ut som sot.
[tio steg tillbaka sen du kom hem]
du vet ju vem du är.



när slutade du att tänka på allt det där som faktiskt får dig att må bra?
när slutade du tänka.
när hamnade skräpet i din periferi, när hamnade alla andra i centrum av ditt liv.
när kom ens de där pojkarna in i ditt synfält.
varför brydde du dig om det.
vi har ju alla fem pratat om det här med hål.
det hålet du måste fylla.
du vet ju vem du är.



suktar på tanken om att kanske allt kommer bli bättre om du får förföra honom igen,
[din dumma snorunge]
om du får visa vad du går för i dina mästerliga knep som du inte ens orkar utöva länge
- för det finns ju ingen som är värd din tid.
ingen som är värd att få se dina konster utövas.
för ingen kommer att uppskatta dem.
de är för skickligt förklädda,
typ som att briljera med synonymer i sin dagbok ingen ändå kommer att läsa.
det längsta du förmår dig till ansträngning är när du i brist på annat frågar den där killen om han ville ligga.
tacka gudarna för din skull att han inte ringde upp.
[för polly - det här är inte din cup of tea]





det är inte dina mästerverk som du plockade ner ifrån väggarna för en massa månader sedan.
det är hon som blivit bortskyfflad av alla fördommar och skitsaker som kommit ivägen för målet.
du vet ju vem du är.
jag vet vart allt gick i kras.
det var när du lät den där fula, tjocka, flintskallige killen få dig på fall.
du tvistade sanningen om dig själv, nu när du ser tillbaka på det.
men det var ju inte ens givande.
han var en manupilativ osäker djävul utklädd till en joker.
han spexade för alla men under ytan slipade han egget på den stora kniven som sakta skulle döda dig från insidan.
men du tänker inte hämnas, nej, för han är inte värd en enda sekund av din uppmärksamhet.
det vet ju vem du är.
Du är hon som kan styra vad de ska tänka, vad de ska känna och hur långt det ska gå.
du är ju hon som behöver två, helst tre stycken på samma gång som du kan varva mellan, så alla behov fylls.
du är ju hon som inte ens klarar av ordet celibat.
du är ju hon som vet att kärlek är bara ett ord vi hittat på - annat gäller det innebörden.
för innebörden är något som alla har en egen sanning om, ingen har rätt, ingen har fel.
du är ju hon som för sig som en ängel.
du är ju hon som inser att du är viktigare än dem.
du är ju hon som ser att du kan inte göra allt för alla andra
[öppna kort]
du är hon som inte hittat sig själv än men vill göra det hellre än något annat.
du vet inte ens om du vill ha hans hjälp, för du vill inte låta honom födas på sina behov,
om inte han låter dig föda på dina. för ni kommer alltid ha varandra i ett järngrepp.
[öppna kort var det]
du är ju hon som älskar öppna kort, för han ser igenom varenda lögn ändå
du är ju hon som vacklar i mörkret, fast du har hittat rätt hus att leta i
du är ju hon som inte alls bryr sig om det dära du brydde dig om igår
du är ju hon som inte alls är som någon annan.
du är ju hon som är precis som honom.
[öppna kort]

du är ju jag. och jag tror att du är tillbaka.



renlighetversusdekadens




FÖRE:


EFTER:


FÖRE:


EFTER:


FÖRE:

EFTER:



FÖRE:

EFTER:
FÖRE:
FÖRE också


EFTER:


och min personliga favorit.
före:

efter:

sverige

när jag står där, halv fem på morgonen mellan en sliskigt sötdoftande brud med jättetuttar försöker jag backa tillbaka för lukten sticker i mina näsborrar, då möts jag av den fräna lukten av svett, gammalt manssvett.
ferneten har fortfarande inte kommit ner i magsäcken helt och jag får kväljningar.
med mina relativt nyktra ögon sveper jag över dansgolvet och ser ett välbekant ansikte jag bara inte orkar med.
drar tag i mitt entourage och beger mig mot dörren. utan förvarning missförstår de min vink till en snabbis utanför för att sedan stanna kvar till stängning och dricka kaffe med eftersläpet som fortfarande letar efter kvart-över-fem-raggen.
jag vill inte, nu är jag nöjd.
nathalie försvann och jag står förgäves och försöker dra i wanda som av någon anledning har på sig en rutig golf basker, som hon antagligen tagit från en femtioårig man i baren.
mittemellan nahtalies bortkomna själ och wanda.
-jag är trött nu. ta mig bort.
-jag med.
-ha det så bra herrn.
-du men.
det är som att någon vill trycka upp en död och smutsig överkörd hare i mitt ansikte.
ta mig bort.nu.
det här var inte var jag hade tänkt mig när jag skulle komma hem på en sommarsemester.
jag hade glömt av hur svenska pojkar gör.



energin lathund!

Det finns en teori, väl beprövad och väl fungerande.
Om man ska to mästarna så har den hållits hemlig i flera hundra år.

Idag ska den beprövas, och kanske kanske får jag måla om taket i mitt sixtinska kapell.


exklusiv

att tvätta träninskläder åt kunderna varvas med trevliga och såväl otrevliga telefonsamtal tillsammans med vackra ansiken och mix av proteindrinkar. precis som i baren i Sydney så uppskattar jag mest att vara på andra sidan av bardisken. nu ska jag ta en kaffe. svart.
och kanske en cigg i protest till alla hurtbullar.

tänka sig att jag brukade vara en utav dem.
hjärntvättad av lycka är jag nog nu.
skönt

jaha

vi är kvar här på den här gatan jag inte kan stava till.
film blev till film som blev till idol som blev till csi.
så nu ligger vi här, som halvdöda sälar.
skrattar åt förslagen vi fick alla att föreslå igår.
bra jobbat.
"hej alexander! det är martina granberc, vi är på Nivå, ingen chans att du kan fixa stämpel?"


inget svar från någon av dom.
är pikar lika illa när det är skämt från början.
jag hade ju inte tackat nej




Nu går vi och lägger oss så får vi väl ta push imorgon som en liten återställare.
eller inte.

dagen som inte skulle vara dagen efter

ja - men den kom.
godmorgon från berzeliigatan

mina små siréner

nathalie skriver vackert











visit

sällskap av Martina här ute på landet
vi är snygga idag.
idag tyckte min mamma att jag skulle fixa mitt CV. så det gjorde vi.


sen gick hon på sin artistskola och kom hem och började sjunga.
är det så konstigt att jag är konstig?


de älskar nog mig.

När jag kom hem idag till Åsa hade pappa (som vanligt) satt upp de tre kommande veckornas schema på kylskåpet.
Han hade även lagt in en notis om att jag fyllde år.
Han hade dock glömt vad han döpte mig till och bara skrivit Nicols.. nicole, heter jag pappa.
Sen har han bara skrivit BD - en förkortning till birthday, inte ens hur gammal jag blir.
Kärlek

Samma sak hände när jag kom in på toan - då hade mamma satt upp lappar om vart jag skulle torka mina händer, och även hon hade en egen tolkning på hur mitt namn skulle stavas.
Och detta är bara en liten liten inblick i just HUR ordningsamma föräldrar jag har, fast dom inte kan stava till deras enda dotter och även förstfödde..

vad gör du nathalie?

nathalie står ofta ofta i sin egna värld och idag var det denhär skapelsen hon fick fram.
inga politiska åsikter inblandade - bara nathalie.
precis som hon är.

kill

kill me now.
idag står jag inte för mina lyckotänk.
jag vill dra täcket över huvudet och somna bort.
men jag är här. och jobbar.

jag hatar när folk tycker synd om en.
men idag är det fan synd om mig.


ge mig din hand. smasck.

nästa gång du ska jobba, gå och lägg dig.

lilla lita är lite av en dröm


tredje dagen gillt

nivå, orgia, (efterfest till 7?), jobba 7 timmar, inflyttningsfest, magnus & magnus, lounge(s), rumpanbar och sprit luckan?
sen ska jag kurera.



ansiktet ser ut som en prickigkorv som fått vitiligo.
sminket kakas på kakan sömnlös natt efter natt.
fingrarna skakar och ansiktet domnar av.
den glada ångesten sprider sig genomm kroppen, helt obefogat.


dimman skingrar sig runt hörnena i rummet i huvudet som håller alla minnen
vad är det för ljud som tränger sig bort, det låter som min röst.




lightning


källa: www.stureplan.se


jag vet inte men jag tror att mitt huvud är större än wandas och nathalies tillsammans
jag vet inte men jag tror att wanda har fått kramp i käkarna efter detta leendet.
jag vet inte men jag tror att nathalie tror att hon är nån beauty queen från söderstaterna och måste "posa"

men ni är ju snygga, faktiskt.

Och tillägnat mamma: jag har sagt att du kanske inte borde läsa bloggen, för ditt eget bästa.
men du erkände ju häromdagen att du gjorde det ändå.
du får du faktiskt skylla dig själv lite.

om du inte mår bra nu













smutsigt, toan på källarplan i den lilla lokalen.
ett svagt lysrör är allt som guidar oss till att dra ner byxorna och hitta rätt.
dunklet sprider sig in i hörnena under valv man inte visste fanns
 där det sitter människor i varandras knän och i varandras ansikten.

röda tungor färgar det lilla ljus som sipprar in och mörkret bryts då
och då med starka ljus som visar hur verkligheten ser ut i dagsljus.

allt är klätt i svart lack tyg och fotöljerna är inbakade i taket med
samma fluffiga känsla som om tyngdlagen hade rubbats
hade man legat bekvämt åt alla håll.
ligg.med.dekadensen.

det handlar inte om desperation

dagar sedan jag lämnade dig rödgråten i Lund: 289







spotta







bara ett faktum
hur kan tiden kännas så snabb
men så långsam samtidigt

med människor lika djupa som vattenpölar



Je veux apprendre à vivre avec vous

mitt jag slår sitt galler om mig
mina ord vrider om nyckeln
jag är fångvaktaren som rasslar med nyckelknippan
jag är torterarens assistent
som nickar & ler & låtsas inte har något ansvar
jag är tjänstemannen som stämplar dödsdomen
och fäster sigillet, sigillet, sigillet
jag är nickedockan som lyder order
jag har inga befogenheter




jag är besökaren som har med mig en kaka
med inbakad fil
som en blek snigel
vinkar jag mellan gallerstängerna
diskuterar rep med bödeln
pladdar gnistor & spänning
med den vackra elektrikern
både plus & minus
möts våra poler
jag smickrar honom
jag säger att han tänder mig
jag berättar för blåsyrekapslarna
att de är begåvade
& kanske får förverkliga sig en dag
jag ligger med näringsexperten
som är hungrig
& försäkrar honom att han är en bra älskare





jag är den idealiske fången






jag får belöningar för gott uppförande
man sätter ner min strafftid
nu är den bara 99 år
med döden som en klick
vispgrädde vid dess slut
jag är så tacksam
ingen minns att det var jag som byggde detta fängelse
& fyllde dess celler
ingen minns mina ritningar
& mina skisser
mina ihärdiga hammarslag
mina drömmar om mästerliga rymningar
när jag sitter här och tålmodigt skriver
medan huden gulnar som bladen i gamla pocketböcker
och håret grånar
kan jag inte ens själv minnas det första brottet
det brott
för vilket jag dömdes till livet för

bakvänd insomnia

Du springer aldrig ifatt, när jag väl är där
jag vill inte tänka framåt men är livrädd att fastna här
nu kan det vara för sent att säga som det är


Vi testar nya vägar som aldrig tycks ta slut
vi har försökt att fånga den andra men aldrig nått ut
jag vill ha en sista chans så jag säger det rakt ut

Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vet att det är svårt över telefon
men när jag har dig nära vill du därifrån
jag vet att du har tänkt men berätta hur du mår

Jag försöker träffa andra men det är inte så lätt
jag har försökt att tänka bort dig på alla sätt
det är dags att lägga på men att stanna känns så rätt

Och jag vill ha dig nu  som jag hade dig förut 
jag vill ha dig nu  som jag hade dig förut


skrivet av:
lars w.

RSS 2.0