When does the day end?
Jag har inte sovit.
Jag kan bara inte.
När man fattar rätt beslut som gör en ledsen så är det ju pest eller kolera.
Vill man tänka långsiktigt eller kort?
Vill man ha kakan eller äta den? - Kan man inte få båda?
Jag och Hon är i samma sits fast i helt olika.
Vi drar oss in i vår egna misär och mår dåligt över något som vi bara kan skylla på oss själva.
Men vi skyller inte på oss, vi skyller på dom
Vi hanterar det på olika sätt men ändå på samma.
Det är ju så mycket lättare att ge råd till någon om man inte själv är i den sitsen.
Nu är det morsdagmiddag.
Måste gå.
Älskar dig mamma. Mamma Marie som är precis som jag, fast jag inte vill erkänna det för mig själv.
viiiin
Nu är jag här - och dricker.
Vi blandar rosé med vitt och blodrött.
Ibland när man gråter så kommer det verklig sorg ut ur ögonen.
Intressant.
Min tavla blev nästan helt klar igår.
Men jag har ju ingen dator att ladda ner bilden i.
Mitt på tavlan står det cry baby, cry.
Yes, cry.
Jag älskar att gråta
hon är min bejbi
det ser ut som en vin natt
Jag har blivit en vinmänniska.
När mitt ex för några år sedan köpte hem vin till maten så tyckte jag inte om det så mycket. (Sorry Scuabs)
Men nu för tiden kan jag halsa vin som om det vore saft
Det är precis vad jag kommer göra ikväll.
Det ska bli fint väder imorgon opch jag ska fan tvinga mig själv att ligga ute i solen.
Underbart att vara bakis i sommarvärme
Mickan, du e på va?
Nu-saknar-ni-mig-va
Visst är det skönt att vara saknad.
Nu ska jag iväg på en svensexa, vi ska dansa till "Heavens on fire" med Kiss (jag vill skriva Kizz?)
Så jag tänkte ta med mig en svart penna så de fick måla sig lite som dem.
Sen ska vi ligga och jucka på golvet och så ska dom få puscha-a-la-beyoncé mot varandra.
Killar är i regel så mycket taskigare än vad tjejer är.
Tjejer klär dom oftast ut men ändå så att inte bruden ska känna sig obekväm - sist på en svensexa hade dom satt på den stackarn en borat-badräkt, svart krullig peruk och målat mustach på honom. Han hade en papperspåse över ögonen och hörlurar så han varken såg eller hörde något. Dom gick runt på stan med honom och ner o köpte mat.
Sen slänger dom in honom på ett steppass.
Idag ska jag faktiskt försöka få dom att röra på sina stela manshöfter.
Jucket kan dom ofta redan men inte sida till sida.
Det är viktigt att få upp rörligheten i höfterna för alla - inte minst för män som redan är som kylskåp.
Wish me luck.
Nu ska jag iväg på en svensexa, vi ska dansa till "Heavens on fire" med Kiss (jag vill skriva Kizz?)
Så jag tänkte ta med mig en svart penna så de fick måla sig lite som dem.
Sen ska vi ligga och jucka på golvet och så ska dom få puscha-a-la-beyoncé mot varandra.
Killar är i regel så mycket taskigare än vad tjejer är.
Tjejer klär dom oftast ut men ändå så att inte bruden ska känna sig obekväm - sist på en svensexa hade dom satt på den stackarn en borat-badräkt, svart krullig peruk och målat mustach på honom. Han hade en papperspåse över ögonen och hörlurar så han varken såg eller hörde något. Dom gick runt på stan med honom och ner o köpte mat.
Sen slänger dom in honom på ett steppass.
Idag ska jag faktiskt försöka få dom att röra på sina stela manshöfter.
Jucket kan dom ofta redan men inte sida till sida.
Det är viktigt att få upp rörligheten i höfterna för alla - inte minst för män som redan är som kylskåp.
Wish me luck.
Min älskling har blivit sjuk
Elite har blivit sjuk - på riktigt.
Mitt motto har alltid varit (med Elite i alla fall) att lite skit rensar magen.
Hon har alltid fått tugga på vad hon vill (förutom mördarsniglarna när hon var valp)
Men nu har hon blivit sjuk och vill inte ens gå utanför dörren. Jag fick bära henne till parken men hon bara darrar och vill in.
Hon är ju som min lilla bebis, och jag blir ju lite väl övernojig om att hon blir uttorkad.
Hon är ju redan så smal!
pluttinuttiplutt.
Mitt motto har alltid varit (med Elite i alla fall) att lite skit rensar magen.
Hon har alltid fått tugga på vad hon vill (förutom mördarsniglarna när hon var valp)
Men nu har hon blivit sjuk och vill inte ens gå utanför dörren. Jag fick bära henne till parken men hon bara darrar och vill in.
Hon är ju som min lilla bebis, och jag blir ju lite väl övernojig om att hon blir uttorkad.
Hon är ju redan så smal!
pluttinuttiplutt.
Nu mår jag bra igen
För alla som känner mig vet att jag har höga toppar och djupa dalar.
Ambivalent är ett förekommande ord som jag gärna använder.
Jag har flera olika personer i mig. Som samspelar, inte som en schizofren. 
Den ena dagen kan jag vara sprudlande - lycklig över att få leva - där inspirationen bubblar över och jag bara måste få ut den, jag dansar jag målar jag tar kort och jag drar jävligt roliga skämt, jag hjular, slår kullerbytta och drar okända människor i håret på stan.
Hon heter Polly
Den kärleksfulla, älskande, självsäkra tjejen heter Kenai, hon är i vissas ögon perfekt.
Hon älskar kläder och smycken och är en shop-o-holic, det var hon som shoppade sådär jättemycket ett tag, tills Manon satte in pengarna på ett sparkonto så Kenai inte skulle kunna komma åt dem. Det är hon som alla blir kära i.
Sitcka har varit med om jobbiga saker, sett mycket och har mycket hon behöver få ut - hon får ofta för sig dumma saker, hon har ingen moral och är aggressiv. Hon kastar porslin, är psykiskt nedbrytande och lite av en sociopat. Alla får inte träffa henne, hon håller sig borta från verkligheten lite. När hon väl kommer fram är det den depressiva delen som syns utåt. Hon är nedstämd och skiter i allt. Hon är anledningen till att jag går till psykologen, där pratar vi mycket om henne.
Trevlig tjej det där.
Manon är söt, hon säger inte mycket för världen och är alltid tillmötesgående, hon tycker om att vara själv och i naturen.
Hon är ekologisk ner i fötterna och blir ofta ledsen för att vi förstört vår värld. Hon vill bo på en öde ö och odla sin egen mat. Hon har många gånger funderat på att gå med i greenpeace. Men då har det andra tjejerna sagt ifrån.
Krax är snackig. hon pratar mycket hellre än lyssna och när Jag inte tänker så dyker Krax upp som om hon inte fått prata av sig på länge. Det är henne jag tvingar fram när jag går till min hjärndoktor. Hon fick hålla i alla utbildningar jag hade, hon är rapp och har alltid svar på tal - utan att hon ens tänker. Man kan säga att hon är "det översta lagret"
Sa jag att jag var normal? Näeh, men jag har väldigt roligt med mig själv.
go crazy, slut
Fuck it
Fuck the lights in the streets
Fuck the night
Fuck sleep
I can't sleep
I hate that I love
Promiskuös och skändande
trogen och blänande
Jag ska karva in mina känslor över min kropp
så alla kan se hur jag känner på insidan
Imitationer, höga skratt och nostalgi med Marre på Carre
Yes, igår var det jobb på city till nio sen kom Kim och Martina och hämtade mig och vi vandrade snygga som vi är till herr Cosmopol,
efter många om och men innan vi väl kom in så ställde vi oss vid baren och beställde vin.
Kim kilade iväg och spelade och innan vi märkte ordet av det hade klockan blivit 3.
Sen blev den fyra, och sen blev den fem. Ett glas blev två som blev tre.. ja..
Martina tryckte upp 100 kr på en enarmadbandit på 3 minuter. första snurren kostade henne 40 kr.
Vi kan inte riktigt det där med spel. Så efter varsin hundring gick vi tillbaka till baren. Säkert kort
När vi kom ut hade solen gått upp.
Jag och Martina har en speciell relation.
När vi var små var vi bästa kompisar.
Jag hämtade henne till skoaln varje dag och satt med henne när hon åt fruckost, Martina var ju ett år yngre så vi gick inte i samma klass men vi väntade på varandra och gick alltid hem tillsammans.
Vi hade ett band också.
Först hette vi Nicotina, (ni fattar nico-le + Mar-tina - fiffigt)
men sen blev det lite löjligt och så döpte vi om oss till Bubbles.
Bara det att ett år senare kom det ju ut ett tjejband med samma namn. Men bara så ni vet - vi kom på det först.
Det enda pappa sa va "ja, det är därför man ska ta patent på namn." Tack för läxan pappa.
Vår första hit hette 09305,
Den låten handlade om hur vi hade fått ett nummer av någon kille som vi aldrig skulle glömma men han brydde sig inte om oss. Jag rappade.
Vi skickade in brev konstant till Tv4 och bad om att få vara med i TV.
Vi fick ett brev tillbaka där det stod något i stil med "Hej, vi har tyvärr inte några talang liknande program"
Jag och Martina kom på idén till Talang.
Så jävla oförstörda. Då hade man inte mycket hinder i huvudet. (självuppfattningen ska vi inte prata om)
Vi spelade in filmer med min pappas videokamera också.
Det var mestadels nyhetsprogram där vi visade löv och dylikt och berättade påhittade historier om hur sura regn hade dragit in och förgiftat löven i min trädgård.
Mycket nyhetsprogram - och väder. Vi hade en stor karta på Sverige hemma hos oss. Den kom väl till pass
Martina var väldigt liten på den tiden (hon är fortfarande liten men jag pratar typ så 28kg-liten),
och jag var den där långa rangliga (alltid-lägst-i-klassen) tjejen. (kul förövrigt)
Det måste sett konstigt ut när vi gick med varandra - jag var alltid minst 15cm längre.
En lång pinne och en liten. För visst var vi smala som anorektiker.. haha.
Sen hände det saker i högstadiet
Martina har alltid varit den lilla snälla oskyldiga flickan - en roll hon också spelat på ibland och kommit långt med.
Jag fattade ju inte riktigt grejen - jag var ju alltid bara lång och ranglig och såg konstig ut.
Jag flippade (i ren protest) ut och jag och Martina gled isär.
Hon kommer fortfarande ihåg hur jag kom full till skolavslutningen i 7:an och skrek något själsord efter henne i korridoren, vi skrattar ju åt det idag för Martina hade ju verkligen inte gjort något för att förtjäna detta. - Stackaren
Vi visste nog båda någonstans att vi skulle bli vänner igen, och det var ju klart att vi blev.
Även om vi inte sett varandra på flera år så när vi sätter oss ner och pratar är det som om tiden inte har gått alls.
Samtidigt jättemycket.
Vi förstår oss på den andra och kan, som igår, bara prata konstant i 7 timmar.
Love you darling.
efter många om och men innan vi väl kom in så ställde vi oss vid baren och beställde vin.
Kim kilade iväg och spelade och innan vi märkte ordet av det hade klockan blivit 3.
Sen blev den fyra, och sen blev den fem. Ett glas blev två som blev tre.. ja..
Martina tryckte upp 100 kr på en enarmadbandit på 3 minuter. första snurren kostade henne 40 kr.
Vi kan inte riktigt det där med spel. Så efter varsin hundring gick vi tillbaka till baren. Säkert kort
När vi kom ut hade solen gått upp.
Jag och Martina har en speciell relation.
När vi var små var vi bästa kompisar.
Jag hämtade henne till skoaln varje dag och satt med henne när hon åt fruckost, Martina var ju ett år yngre så vi gick inte i samma klass men vi väntade på varandra och gick alltid hem tillsammans.
Vi hade ett band också.
Först hette vi Nicotina, (ni fattar nico-le + Mar-tina - fiffigt)
men sen blev det lite löjligt och så döpte vi om oss till Bubbles.
Bara det att ett år senare kom det ju ut ett tjejband med samma namn. Men bara så ni vet - vi kom på det först.
Det enda pappa sa va "ja, det är därför man ska ta patent på namn." Tack för läxan pappa.
Vår första hit hette 09305,
Den låten handlade om hur vi hade fått ett nummer av någon kille som vi aldrig skulle glömma men han brydde sig inte om oss. Jag rappade.
Vi skickade in brev konstant till Tv4 och bad om att få vara med i TV.
Vi fick ett brev tillbaka där det stod något i stil med "Hej, vi har tyvärr inte några talang liknande program"
Jag och Martina kom på idén till Talang.
Så jävla oförstörda. Då hade man inte mycket hinder i huvudet. (självuppfattningen ska vi inte prata om)
Vi spelade in filmer med min pappas videokamera också.
Det var mestadels nyhetsprogram där vi visade löv och dylikt och berättade påhittade historier om hur sura regn hade dragit in och förgiftat löven i min trädgård.
Mycket nyhetsprogram - och väder. Vi hade en stor karta på Sverige hemma hos oss. Den kom väl till pass
Martina var väldigt liten på den tiden (hon är fortfarande liten men jag pratar typ så 28kg-liten),
och jag var den där långa rangliga (alltid-lägst-i-klassen) tjejen. (kul förövrigt)
Det måste sett konstigt ut när vi gick med varandra - jag var alltid minst 15cm längre.
En lång pinne och en liten. För visst var vi smala som anorektiker.. haha.
Sen hände det saker i högstadiet
Martina har alltid varit den lilla snälla oskyldiga flickan - en roll hon också spelat på ibland och kommit långt med.
Jag fattade ju inte riktigt grejen - jag var ju alltid bara lång och ranglig och såg konstig ut.
Jag flippade (i ren protest) ut och jag och Martina gled isär.
Hon kommer fortfarande ihåg hur jag kom full till skolavslutningen i 7:an och skrek något själsord efter henne i korridoren, vi skrattar ju åt det idag för Martina hade ju verkligen inte gjort något för att förtjäna detta. - Stackaren
Vi visste nog båda någonstans att vi skulle bli vänner igen, och det var ju klart att vi blev.
Även om vi inte sett varandra på flera år så när vi sätter oss ner och pratar är det som om tiden inte har gått alls.
Samtidigt jättemycket.
Vi förstår oss på den andra och kan, som igår, bara prata konstant i 7 timmar.
Love you darling.
Min själ den vandrar av sig själv, den styrs inte av min kropp
Spelar ingen roll hur mycket jag försöker, själen säger inte stopp
Jag försöker vara vuxen och förklarar hur det ska va
Men min själ vill något annat och får inte ner sin fart
Alla broar som vi byggt, alla broar som vi bränt
Vill jag upp ner ut in? Jag vill allt! Skriker jag ambivalent
Vi dansar omkring i natten och halsar på livets vatten
Smuts
Mitt hår har spretiga söndersprayade stripor som en gång var lockar
mina ögon visar mig att jag borde sova mer och mina naglar ber om att få kärlek,
eller i allafall aceton. Mina läppar är röda och min kropp suktar efter kaffe.
mina ögon visar mig att jag borde sova mer och mina naglar ber om att få kärlek,
eller i allafall aceton. Mina läppar är röda och min kropp suktar efter kaffe.
Sway, sway, sway
Ute och dansde igår med platta skor, lockigt hår och klänning (skräll)
Vi gick i solnedgången och drack vin och skrattade
Drack lite mer vin när vi kom fram
Åkte in till stan och gick in på lilla London i 15 min och tog en shot
After hours på Peacock
Musikanter på spårvagnen
Nenne - oh underbara Nenne höll oss sysselsatta hela resan hem
Kyckling med sötsursås
Natti.
But all we really did was sway Mickan, sway.
Vi gick i solnedgången och drack vin och skrattade
Drack lite mer vin när vi kom fram
Åkte in till stan och gick in på lilla London i 15 min och tog en shot
After hours på Peacock
Musikanter på spårvagnen
Nenne - oh underbara Nenne höll oss sysselsatta hela resan hem
Kyckling med sötsursås
Natti.
But all we really did was sway Mickan, sway.
Vad säger man
När någon drar till med "men vi får ses någon dag och ta en film eller fika!"
och man inte vill?
Min respons har alltid varit "ja det får vi!" oavsett om jag vill eller inte.
Jag hatar att låtsats vara trevlig när jag inte känner för det, sen vill jag ju inte såra någon heller.
Det kanske är bättre att säga ja och nämna att man har bytt nummer (fast man inte gjort det)
och ge ut något annat nummer.
Jag har några gamla kompisar från förorten som kanske skulle skrämma iväg pojkarna..
Tåls att överväga idén.
Nästa gång kommer jag nog minst sagt ge ut ett annat nummer. Eller bara säga "öh, nej tack."
och man inte vill?
Min respons har alltid varit "ja det får vi!" oavsett om jag vill eller inte.
Jag hatar att låtsats vara trevlig när jag inte känner för det, sen vill jag ju inte såra någon heller.
Det kanske är bättre att säga ja och nämna att man har bytt nummer (fast man inte gjort det)
och ge ut något annat nummer.
Jag har några gamla kompisar från förorten som kanske skulle skrämma iväg pojkarna..
Tåls att överväga idén.
Nästa gång kommer jag nog minst sagt ge ut ett annat nummer. Eller bara säga "öh, nej tack."
Strålande Sickan,.,,,.!
Today is a pretty good day.
Gick upp tidigt tidigt - jobbar och sen bär det av till exclusive där det ska dansas lite pole-dance.
I bland är det skönt att tvingas upp ur sängen. Jag sover ju numera annars lätt förbi klockan 13.00
Mickan - min vapendragare kommer hit snart och ska träna, sen ska hon hålla mig sällskap.
(Mickan har kommit, hon hoppade in i solariet och nu på Body Pumpen)
Jag försöker låta bli att filosofera på helgerna, jag tänkte att min hjärna skulle få lite ro men idag har den spunnit iväg som aldrig förr.
Nu har jag slukat två redbull också så nu pirrar det i mina fingrar som om jag har abstinens.
Min djupa djupa dal börjar bli en liten topp och ibland känner jag att jag ser krökarna ljusna. Jag måste bara svänga.
För rakt fram pallar jag inte längre, fyfan för raksträckor. Tråkiga rullband som aldrig tar slut. Spelar ingen roll om utsikten är vacker. Jag blir så uttråkad.
Näeh helst skulle jag vilja ha snäva kruvor och riktigt hög fart. Alltid.
Jag måste nog kolla upp min fot, den har inte blivit bra än. (sen i februari) och bli svullen varje gång jag dansar.
Jag har ignorerat den länge nu och tittar bort när den ropar på mig med sina bultande knölar.
Jag tänker mycket på förra året.
När något känns långt borta tycker jag om att dra det lite lite närmare mig. Bara i huvudet.
Jag ångrar så mycket men samtidigt ångrar jag ingenting
Jag älskar att jag är inpulsiv men jag hatar mina ogenomtänkta beslut
Ibland lyckas jag och då blir det bättre än jag någonsin kunnat tänka mig.
Men ibland går det snett och så förlorar jag allt.
Vi cyklade i natten
Singstar fest igår uppe i Fors.
Jag tippade på att det skulle ta 15 min att gå -
när det gått 15 min hade vi inte ens kommit halvvägs och jag bestämde mig för att skjutsa Mickan.
Min cykel har ingen pakethållare, den har bara en växel (3:ans) och det går inte att växla ner, sen så trampar den av sig själv så i nerförsbackarna så cyklar liksom pedalerna av sig själv och vill man bromsa, ja, då får man liksom lägga sin tyngd på de självtrampande pedalerna och försöka cykla baklänges.
Ditvägen gick bra för det var nästan bara uppförsbacke.
Men efter singstar - en baginbox och "med andra ord" (hysteriskt roligt spel) - senare så skulle jag och Mickan dra oss in till Götet.
Nedförsbacke
Sväng vänster - Nicole fick svänga höger - Hon fick inte stopp på cykeln och med en full hysteriskt skrattande Mickan på sadeln hade hon svårt att balansera samtidigt som pedalerna under henne trampade på som en spökcykel.
Tillslut när två vänstersvängar blev två högersvängar så fick vi vända cykeln och prova igen.
Tåls att säga att vi kom i tid.
Man får en skön nostalgitrip när man cyklar och det är sommar.
Jag minns när jag och en kompis klockan 3 på natten cyklade ute i åsa till en vän som bodde långt långt ut på landet.
Vi hade druckit häxor och läkarsprit och kunde knappt stå på benen - men på festen skulle vi!
Vi skrattade och ramlade och skrattade ända tills vi kom fram till ladugården.
Då hade klockan närmat sig 4 och vi (som inte var mer än 14år) märkte att alla hade somnat/deckat eller gett sig av.
Så vi ryckte på axlarna och cyklade hem igen.
Vi var tvugna att komma hem innan mamma och pappa vaknat.
Hade dom märkt att vi var ute hade jag fått utegångsförbud resten av året. Kanske nästa år också.
Men det var det värt.
Väl framme. Vin och Spel och Vin
Jag tippade på att det skulle ta 15 min att gå -
när det gått 15 min hade vi inte ens kommit halvvägs och jag bestämde mig för att skjutsa Mickan.
Min cykel har ingen pakethållare, den har bara en växel (3:ans) och det går inte att växla ner, sen så trampar den av sig själv så i nerförsbackarna så cyklar liksom pedalerna av sig själv och vill man bromsa, ja, då får man liksom lägga sin tyngd på de självtrampande pedalerna och försöka cykla baklänges.
Ditvägen gick bra för det var nästan bara uppförsbacke.
Men efter singstar - en baginbox och "med andra ord" (hysteriskt roligt spel) - senare så skulle jag och Mickan dra oss in till Götet.
Nedförsbacke
Sväng vänster - Nicole fick svänga höger - Hon fick inte stopp på cykeln och med en full hysteriskt skrattande Mickan på sadeln hade hon svårt att balansera samtidigt som pedalerna under henne trampade på som en spökcykel.
Tillslut när två vänstersvängar blev två högersvängar så fick vi vända cykeln och prova igen.
Tåls att säga att vi kom i tid.
Man får en skön nostalgitrip när man cyklar och det är sommar.
Jag minns när jag och en kompis klockan 3 på natten cyklade ute i åsa till en vän som bodde långt långt ut på landet.
Vi hade druckit häxor och läkarsprit och kunde knappt stå på benen - men på festen skulle vi!
Vi skrattade och ramlade och skrattade ända tills vi kom fram till ladugården.
Då hade klockan närmat sig 4 och vi (som inte var mer än 14år) märkte att alla hade somnat/deckat eller gett sig av.
Så vi ryckte på axlarna och cyklade hem igen.
Vi var tvugna att komma hem innan mamma och pappa vaknat.
Hade dom märkt att vi var ute hade jag fått utegångsförbud resten av året. Kanske nästa år också.
Men det var det värt.
Väl framme. Vin och Spel och Vin
Toppa min dal
Idag har vi varit runt och letat Barcelona inspiration,
Vi ska ha omålade kanvasdukar i lägenheten och självporträtt vi målat med stängda ögon på väggarna.
Vi ska göra yoga varje morgon och aktivt ska vi chilla.
Vi ska andas in den staden som sakta men säkert kommer att förgöra oss och dansa som om det inte fanns någon morgondag.
Vi ska ha färggranna stora klänningar om dagen när vi prommenerar vid standen och små korta på nätterna.
Sandaler med strass och höga klackar som vi inte kan gå i.
Vi kommer att bli galna, paranoida och må helt fucking fantastic.
Min pappa bodde på ibiza när han var ung.
Han jobbade på en båt som åkte jorden runt och ringde hem när hans pengar var slut.
Jag tänkte göra samma sak.
Mamma åkte till USA och gifte sig med Bob Taylor, när hon var 19, sen skilde dom sig två år senare men hon stannade kvar i staterna i 7 år. (När hon träfade pappa övertalade hon honom att flytta dit och dom drog med sig både mig och min lillebror. Jag saknar Cali.)
Jag tänkte göra samma sak.
Här har vi pappa btw.
Numera har han inte långt hår.
Vi ska ha omålade kanvasdukar i lägenheten och självporträtt vi målat med stängda ögon på väggarna.
Vi ska göra yoga varje morgon och aktivt ska vi chilla.
Vi ska andas in den staden som sakta men säkert kommer att förgöra oss och dansa som om det inte fanns någon morgondag.
Vi ska ha färggranna stora klänningar om dagen när vi prommenerar vid standen och små korta på nätterna.
Sandaler med strass och höga klackar som vi inte kan gå i.
Vi kommer att bli galna, paranoida och må helt fucking fantastic.
Min pappa bodde på ibiza när han var ung.
Han jobbade på en båt som åkte jorden runt och ringde hem när hans pengar var slut.
Jag tänkte göra samma sak.
Mamma åkte till USA och gifte sig med Bob Taylor, när hon var 19, sen skilde dom sig två år senare men hon stannade kvar i staterna i 7 år. (När hon träfade pappa övertalade hon honom att flytta dit och dom drog med sig både mig och min lillebror. Jag saknar Cali.)
Jag tänkte göra samma sak.
Här har vi pappa btw.
Numera har han inte långt hår.
ser-jag-härdad-ut?
Jag fick en kommentar idag om att jag verkar ha varit med om en del.
Vad baserar man det på?
Min lädriga hud, sladdriga skin och grova jack-daniels-röst?
Jag som tycker att är man blond och blåögd och ler mycket så borde man väl se oskydig ut?
Jag är oskyldig.
Bra analysering iallafall.
Jag gillar människor som verkar se rakt igenom mig.
Som ser allt jag gömmer för omvärlden och allt jag bara vill prata om med alla.
För jag är ju trots allt bara jag, en själ i ett för fint skal för mitt egna bästa.
Jag tränar ju helt kasst numera och äter mer skit än en genomsnittlig amerikanare.
Jag får väl skärpa mig. imon.
kärlek!
nothing-lasts-forever
Precis innan jag når marken - svävar jag som på moln
Det finns inget fullt, det finns inget håligt
Du dödar mig och förklarar, att annars mår du dåligt
Du använder ordet flyktigt, som om du gjort det förr
Det skrämmer mig för dina fingrar droppar ut från en stängd dörr
Du dödar mig och förklarar, att annars mår du dåligt
Du använder ordet flyktigt, som om du gjort det förr
Det skrämmer mig för dina fingrar droppar ut från en stängd dörr
Kunde du se med dina ögon hur du sårade
Kunde du höra skriket av det liv du lånade
Kunde du känna med dina fingertoppar hur jag skakade
Kunde du tänka på något mer än allt du hatade
Vilket sinne? Vilken röst? Vilka minnen? Vilken tröst.
Jag skulle gett hela världen för att förstå,
vad som fick dig att gå, vad du tänkte på.
Och när det svartnar, kommer en känsla tillbaks som jag så väl känner igen.
När jag var mindre och fick den känslan så sprang jag. Alltid - så långt mina ben bar mig.
Och när jag föll ihop på en gräsmatta någonstans så började jag skaka.
Mina lungor krävde luft som inte gick att andas och mina fötter krävde fluffiga moln som man inte kunde hitta.
Bara ni lämnar mig ifred tänkte jag, så skulle jag klara mig själv.
Som den gången jag inte kom hem på en vecka.
Jag åt inte så mycket men jag var inte heller hungrig. Jag kände inte att jag hade några andra behov än att bara vara för mig själv. Jag sov där jag fick plats.
Jag vet att jag är konstig på riktigt.
Men när jag frågar mina närmaste vad som är så konstigt med mig - kan dom aldrig svara.
Mamma tycker att jag är speciell - men det vet vi alla att en mammas kärlek är aldrig objektiv.
Killar dras till min konstiga sida, fast förhållanden springer ifrån mig.
De kan inte förmå sig att lämna mig fast de vantrivs.
De kastas - som jag - mellan eufori och tomhet, flera gånger om dagen.
Jag vet bara att jag är så normal som jag kan vara. Inte enkel, men normal.
Ingen örfil kan slå det kostiga ur mig. Men kramar kan få mig att bli mer kärleksfull.
Du vet vad du gjorde inatt.
Du var inne på mina saker.
Hur länge har du sysslat med sånt fuffens?
Jag.
Jag äter chokladkola till fruckost när jag vill bli gladare
Jag ska döpa om mig när jag flyttar till Barcelona i September - kanske till Ailill Devi. Det betyder älva, gudinna.
Idag vill jag vara glad.
Jag funderar på att cykla in till Göteborg. Det kan ju inte ta så lång tid?
Min hyresvärd ringde idag och frågade om jag ville förlänga mitt kontrakt till December. Jag sa nej tack.
Jag älskar knäckebröd med ost och omelett
Jag tycker om att leta, men inte när jag redan hittat det jag letar efter.
mother-fucking-ass-kicking-tuff-wear-for-rugged-mountain-dudes
Jag tror på kärlek vid första ögonkastet
Jag tror på happily ever after
Jag tror på ett lyckligt slut
Jag tror att livet är som en musikal
Jag tror på att människor förändras.
Jag tror på att jag har förändrats.
Tror du?
Jag tror på happily ever after
Jag tror på ett lyckligt slut
Jag tror att livet är som en musikal
Jag tror på att människor förändras.
Jag tror på att jag har förändrats.
Tror du?
Baksidan
Skrivet: 03.20
Plats: Casino Cosmopol, sofforna i pokerrummet - pratandes med någon full tjej som nog inte förstod vad hon sa själv. Hon hade varit på Hard Rock iallafall.
Humör: Trött, Träningsverk, Redbull
Så nu sitter jag här på casinot igen, torr i halsen av allt rökande då jag o Sandra tog en sväng om Victoria.
Hon skulle med in på casinot men blev nekad i dörren för hennes legg hade gått ut, så hon mutade mig med vin och vin kan jag ju inte tacka nej till.
När vi kom runt hörnet och skulle ställa oss i kön så vem står inte där men Nicklas (Sandras ragg) och Niklas som vi träffade igår (också på Victoria) Sandra blev överlycklig inombords och tog en shot med en gång.
Sen blev det vin cigg vin vin cigg och dans så det skvätte svett om mig.
Kim tycker om min svettlukt. Tur det när jag tränar halva min vakna tid och knappt duschar... Haha... Nej.
Men för att återkomma lite till det här casnio fenomenet som jag är så fachinerad av.
Vilken gen är det jag saknar som så många verkar ha (spel-fenomenet-a-la-torsk)
Magnus (Sportlife chefen) sa att det var spänningen och berättade hur han och en polare på väg till Tyskland spelade upp 15000 var på båten och förstörde hela resan. Dom hade 1500 kr kvar när dom var framme i Tyskland. Tydligen så hade inte den resan blivit så lyckad..
Är det spänningen man är ute efter då hoppar jag hellre från ett flygplan. Eller gör inbrott. Den spänningen kan jag förstå, men spel, är jag ledsen, kan jag inte fatta. Jag tror jag ska börja spela poker så jag kanske fattar grejen.
Vad är det med poker spelare som helt (och jag drar alla över en kant ja) har tappat smak i klädstil? Nej, det är inte ok att komma invalsandes med snor tajta utsvängda jeans och en tajt långärmad tshirt med ett tribal tryck på ryggen, undvik helst också t-shirtar med budskap på, så som: "i'm a big deal" (mc donalds) eller "for lotion, squeeze here" (och en pil ner mot skrevet)
There gonna get laid tonight...
Aja, nu är klockan 03.20 och som det ser ut kommer jag nog stanna till 5. Det blir några till redbull i baren och kanske en energiboost (ni vet när man hoppar upp på en barstol med ena knäet, det andra benet i luften och juckar lite och skriker "woho, what a ride"
Vaknade: 14.05
Plats: Sportlife KBA med Mickan såklart.
På Google: Barcelona flats, spansk översättning
Malmö.
Malmö.
Malmö.
Ja, sen blir det sömn.
Plats: Casino Cosmopol, sofforna i pokerrummet - pratandes med någon full tjej som nog inte förstod vad hon sa själv. Hon hade varit på Hard Rock iallafall.
Humör: Trött, Träningsverk, Redbull
Så nu sitter jag här på casinot igen, torr i halsen av allt rökande då jag o Sandra tog en sväng om Victoria.
Hon skulle med in på casinot men blev nekad i dörren för hennes legg hade gått ut, så hon mutade mig med vin och vin kan jag ju inte tacka nej till.
När vi kom runt hörnet och skulle ställa oss i kön så vem står inte där men Nicklas (Sandras ragg) och Niklas som vi träffade igår (också på Victoria) Sandra blev överlycklig inombords och tog en shot med en gång.
Sen blev det vin cigg vin vin cigg och dans så det skvätte svett om mig.
Kim tycker om min svettlukt. Tur det när jag tränar halva min vakna tid och knappt duschar... Haha... Nej.
Men för att återkomma lite till det här casnio fenomenet som jag är så fachinerad av.
Vilken gen är det jag saknar som så många verkar ha (spel-fenomenet-a-la-torsk)
Magnus (Sportlife chefen) sa att det var spänningen och berättade hur han och en polare på väg till Tyskland spelade upp 15000 var på båten och förstörde hela resan. Dom hade 1500 kr kvar när dom var framme i Tyskland. Tydligen så hade inte den resan blivit så lyckad..
Är det spänningen man är ute efter då hoppar jag hellre från ett flygplan. Eller gör inbrott. Den spänningen kan jag förstå, men spel, är jag ledsen, kan jag inte fatta. Jag tror jag ska börja spela poker så jag kanske fattar grejen.
Vad är det med poker spelare som helt (och jag drar alla över en kant ja) har tappat smak i klädstil? Nej, det är inte ok att komma invalsandes med snor tajta utsvängda jeans och en tajt långärmad tshirt med ett tribal tryck på ryggen, undvik helst också t-shirtar med budskap på, så som: "i'm a big deal" (mc donalds) eller "for lotion, squeeze here" (och en pil ner mot skrevet)
There gonna get laid tonight...
Aja, nu är klockan 03.20 och som det ser ut kommer jag nog stanna till 5. Det blir några till redbull i baren och kanske en energiboost (ni vet när man hoppar upp på en barstol med ena knäet, det andra benet i luften och juckar lite och skriker "woho, what a ride"
Vaknade: 14.05
Plats: Sportlife KBA med Mickan såklart.
På Google: Barcelona flats, spansk översättning
Malmö.
Malmö.
Malmö.
Ja, sen blir det sömn.
Mitt huvud sitter på väggen
Efter fyra timmars sömn sprang jag upp till min räddare i nöden - Mickan som alltid hjälper mig upp när jag är låg.
"Trött du ser ut" får jag i dörren - ja, jag erkänner, jag såg seg ut..
Missade att min pole-dance på exclusive började 10.30 istället för 11.30 och fick 09.50, fortfarande i Kungsbacka
- panik över att jag behövde en bil.
Maja - räddaren i nöden kommer upp med bilnycklarna i högsta hugg och jag körde snabbt som attans in till den Göteborgs-varvet-tokiga-staden (Just det ja, Göteborg)
Poledancen gick ju underbart bra - Möhippan + systern visade sig bo granne med mina föräldrar (ja, båda två i varsitt hus)
Så det var nästan ännu bättre :)
Nu behöver jag sömn.
Låt mig inte ens börja om kvällen -
Brännboll i slottskogen (notera:öl brännboll) med publik! 8 tjejer från gina tricot + jag kan ju inte gå fel.
En fylle gubbe (som för övrigt vägrade lämna oss ifred) sa att jag var hans favorit.
Tills jag sprang iväg med hans cykel och tog en öl ur hans väska. Han gick ju inte!
Han ramlade varje gång han rörde sig och kunde inte prata rent. Han behövde inte en 6.0 öl tänkte jag.
Sen bar det av till Victoria (efter en sväng om centralen men den historien orkar jag inte gå in på) och jag och sandra satt ute på terassen och drack öl/vin och tjatade skit och kedjerökte.
Kvällen slutade inte som jag hade velat - en kille örfilade mig och jag sparkade honom i huvudet efter han fällde mig.
Han skrämde ju livet av mig. (Han OCH hans två kompisar)
Det positiva av det var att polisen gav mig skjutts hem. - jag som inte ens gillar polisen.
Btw, tack Åsa - dig kan man alltid lita på :)
Den här bilden är till dig!
"Trött du ser ut" får jag i dörren - ja, jag erkänner, jag såg seg ut..
Missade att min pole-dance på exclusive började 10.30 istället för 11.30 och fick 09.50, fortfarande i Kungsbacka
- panik över att jag behövde en bil.
Maja - räddaren i nöden kommer upp med bilnycklarna i högsta hugg och jag körde snabbt som attans in till den Göteborgs-varvet-tokiga-staden (Just det ja, Göteborg)
Poledancen gick ju underbart bra - Möhippan + systern visade sig bo granne med mina föräldrar (ja, båda två i varsitt hus)
Så det var nästan ännu bättre :)
Nu behöver jag sömn.
Låt mig inte ens börja om kvällen -
Brännboll i slottskogen (notera:öl brännboll) med publik! 8 tjejer från gina tricot + jag kan ju inte gå fel.
En fylle gubbe (som för övrigt vägrade lämna oss ifred) sa att jag var hans favorit.
Tills jag sprang iväg med hans cykel och tog en öl ur hans väska. Han gick ju inte!
Han ramlade varje gång han rörde sig och kunde inte prata rent. Han behövde inte en 6.0 öl tänkte jag.
Sen bar det av till Victoria (efter en sväng om centralen men den historien orkar jag inte gå in på) och jag och sandra satt ute på terassen och drack öl/vin och tjatade skit och kedjerökte.
Kvällen slutade inte som jag hade velat - en kille örfilade mig och jag sparkade honom i huvudet efter han fällde mig.
Han skrämde ju livet av mig. (Han OCH hans två kompisar)
Det positiva av det var att polisen gav mig skjutts hem. - jag som inte ens gillar polisen.
Btw, tack Åsa - dig kan man alltid lita på :)
Den här bilden är till dig!
Stilla natt
sov för lite.
klättra lilla klättermus
Every step I'm taking
Every move I make feels
Lost with no direction
My faith is shaking
Every move I make feels
Lost with no direction
My faith is shaking
There's always gonna be another mountain
I'm always gonna wanna make it move
Always gonna be a uphill battle
Sometimes I'm gonna have to lose
Ain't about how fast I get there
Ain't about what's waiting on the other side
It's the climb
The struggles I'm facing
The chances I'm taking
Sometimes might knock me down
But no, I'm not breaking
I may not know it
But these are the moments that
I'm gonna remember most, yes
Just gotta keep going
I'm always gonna wanna make it move
Always gonna be a uphill battle
Sometimes I'm gonna have to lose
Ain't about how fast I get there
Ain't about what's waiting on the other side
It's the climb
The struggles I'm facing
The chances I'm taking
Sometimes might knock me down
But no, I'm not breaking
I may not know it
But these are the moments that
I'm gonna remember most, yes
Just gotta keep going
Jävla värld.
Jag har fått fobi -
Jag har aldrig varit rädd för något annat än dom stora spindlarna i garaget i Åsa.
Det var för att dom sprang så himla fort!
Nu helt plötsligt så ryggar jag för humlor och insekter.
Utan att dra tjejer över en kant så kanske jag håller på att bli en.
Jag har alltid varit lagd mer åt det råa, "tuffa tag" - hållet, hon som flippade och nitade killen som spottade på hennes kompis. Det har varit mitt sätt att visa att jag bryr mig om mina vänner. .
Jag har varit den mina vänner puttar fram om det händer något.
Nu slåss jag inte alls längre men mina instinkter ligger kvar och mitt adrenalin börjar pumpa så fort det blir bråk eller så fort jag känner mig hotad på något sätt.
Jag har inte varit den känsliga typen - förens nu
Min reptilhjärna (eller stenåldershjärnan) jobbar för fullt och jag kanske är lite väl primitiv i min själ.
Som att när det blir vår blir jag genast nykär, jag klarar inte av 2000-tals stressen om 8 timmar arbetsdagar o hela ide'n om att alla måste plugga för att bli något.
Hela min skoltid har jag ifrågasatt och trotsat.
Jag har länge varit arg på världen att den ser ut som den gör.
Vissa säger att det är utvecklingens gång, men då kan man fråga sig vad fan vi tänkte på?
Redan nu börjar det knasa sig och vi skriver ut bra mycket med antidepressiva och ångest dämpande tabletter idag än bara för 20 år sedan.
Stressen knaprar sig ner i åldrarna och demokratin får oss bara att välja mellan pest eller kolera.
Var finner vi utrymme för de kreativa själarna som bara vill bo på en öde ö och odla sin egen mat, dansa kring läger eldarna och bara leva för stunden?
Vi höjer vår livslängd och föder för mycket barn och överbefolkar vår lilla lilla planet.
Slår ut ner naturliga balansen, massproducerar allt och ger inte så mycket till val om man vill hänga med eller inte.
Vi hinner inte ens fundera över vad fan vi håller på med för vi har redan så mycket att tänka på -
Skola, jobb, barn, räkningar, mat, transport, kommunikation, sociala nätverk, kontakter.
Och sen så dör vi.
Jag var förbluffad över hur fort tiden hade gått från att jag tog studenten och pratade med min farbror han sa:
"vänta bara tills du blir i min ålder - det går bara fortare och fortare, jag tror att det är för att varje måndag så längtar man bara till helgen som är två dagar, sen börjar det om igen"
Vem fan kom på att man skulle jobba fem dagar av sju i veckan? - idioter, eller så ville regeringen att vi skulle bli mer effektiva, förstår ni inte att vi bara är till för deras vinning - som i slutändan ändå är en stor fet förlust.
I Jamaica går man bara i skolan fyra dagar.
Nä, fan jag flyttar nog till en öde ö - om jag hittar någon.
Med en Elite vid min sida
Hon är min ständiga följeslagare
Hon sviker mig aldrig och älskar alltid mitt sällskap
Hon Är jag och jag Är henne
Hon sviker mig aldrig och älskar alltid mitt sällskap
Hon Är jag och jag Är henne
Molnen
Nu har molnen skapat lite dynamik och min inre balans börjar sakta med säkert att stabilisera sig.
Jag vill att min hjärndoktor ska ha svaren, men han säger frekvent att han inte har dem.
När han frågar vad jag tänker på och jag svarar att jag tänker på hur synd det är om mig så håller han med.
Nu blir det nya tag -
Men lämna om du tar sönder mig
Jag vill att min hjärndoktor ska ha svaren, men han säger frekvent att han inte har dem.
När han frågar vad jag tänker på och jag svarar att jag tänker på hur synd det är om mig så håller han med.
Nu blir det nya tag -
- Flytt den 29 augusti
- Två möhippor på exclusive de kommande två helgerna
- Rabies besök med Elite så hon får sitt pass och kan följa med mig när jag flyttar till Barcelona
- Snart fyller jag 22 och då kanske jag blir vuxen
- Jag ska måla färdigt mina konstverk som står här i köket och ser dystra ut
- Sen ska jag måla en glad tavla - en rosa som jag ska ha i min lägenhet på La Rue
- Jag ska snabbt kicka bort människor som ljuger och som snor min energi, varför ska man erkänna något som bara är en försköning om vad som egentligen hände? - Du sårar många vet du va med ditt fyllesnack. ush.
Men lämna om du tar sönder mig
Kill it
Muntergöken har sedan länge varit long gone.
Åkte på inpuls ner till Varberg igår precis när det började regna i Kungsbacka
Sen åkte jag tillbaka med en man vid min sida när det började regna i Varberg.
Det var nog det bästa som hände under dagen - för annars ballade det ur totalt
Toppar och dalar så det bara skrek om det
Jag klarar inte av alfa hanarna - nej jag behöver någon som inte sätter sig så mycket emot vad jag vill.
Eller någon som är kärleksfull ut i fingertopparna. Inte någon som bara kör sitt race som om han vore ensam.
Berna - Bönan
http://www.youtube.com/watch?v=OvA47pfx6jE
Berna är ett litet musikaliskt geni - kreativa människor som uttrycker sig i musik på olika sätt är ju underbart.
Det får mig att tänka på när jag spelade in låten hos Peter.
Som för den delen också var musikalisk ut i fingertopparna
- Vi var alltid på spelningar och när dom var förband åt Promoe så tyckte jag han såg så himla konstig ut -
Min favorit var alltid Fronda på den tiden.
"T.r, mannen sminket glittrar, du måste va här för det stinker fi**a"
Nu är dom ju båda sönderspelade sommarplågor. Tråkigt.
Men lyssna på Berna - hon är riktigt duktig.
Sug-ur-mig-min-gegga
Hon vill bara bli älskad
Hon vill bara att någon ska bry sig
Att någon skulle göra något bara för hennes skull
Inte för deras egen vinning eller för att dom satte sina egna behov i första rummet hellre - alltid
Hon ville bara att någon skulle fånga henne.
Rackartyg
När jag tittar tillbaka på detta om ett par år hoppas jag att jag känner som jag gör nu när jag tittar tillbaka på mina tonårsår.
Jag var en djävulsunge - mamma skickade mig ständigt till psykologer och krisgrupper för barn.
Bup - (barn och ungdoms psykiatrin) där vi fick lära oss självförsvar.
Jag vet inte om det var så bra för efter det slog jag ner ganska mycket folk.
En gång drog jag upp en matvagn på skolans tak
(Fråga mig inte hur jag fick upp den säkert 30kg tunga 2 meter höga stålvagnen på hjul, men jag var en klätterapa)
Jag tror det hela började med att någon sa att jag inte kunde få upp den - men jag visade dom allt.
Vi var ett gäng som satt på helgerna och drack folköl på skolans område så polisen körde frekvent förbi där.
Jag vet inte vad jag tänkte på men när jag fick syn på polisbilen när jag stod där uppe på taket med min stora stora vagn kom jag på en lysande idé.
En liten knuff bara så föll vagnen rakt ner.
Den blev en ganska stor buckla i bilen (men det är preskiberat nu)
I sexan och sjuan hade vi veckomöten där mamma och pappa kom till skolan och träffade min mentor, skolpsykologen, rektorn och rektons assistent och så satt vi och pratade om vad jag hade ställt till med under veckan.
Sen fick jag ju byta skola efter sjuan också.
I Åsaskolan var det inte coolt att vara hård - där skulle man ha märkeskläder och den som bodde närmast havet vann.
Jag såg ut som en trasdocka i mina buffaloskor och jeansjacka som räckte ner till fötterna.
Jag hatade det ytliga och bjöd aldrig hem folk. Då hade ju min image spräckts.
Men jag köpte en crossmoppe istället. - Linus var så knäckt att min var högre än hans. haha.
Och när jag tänker tillbaka inser jag hur lost jag var och hur jag älskade att chockera folk - en liten blond spinkig tjej kan väl inte slå ner en kille? Eller klättra upp i ventilationen på skolan och kasta in en stinkbomb?
Jo jo, jag flörtade mig in hos vaktmästaren så han gav mig nycklarna till allt jag behövde.
Sen blev jag ju titt som tätt inlåst i skåpen, nerslagen, deckade i skogen medans mina vänner blev av med oskulden.
Det var tider det - när man spydde av fem folköl och fick töntarna att börja röka för att få hänga med oss.
Gud vad jag är glad att jag har vuxit till mig.
haha.
Jag var en djävulsunge - mamma skickade mig ständigt till psykologer och krisgrupper för barn.
Bup - (barn och ungdoms psykiatrin) där vi fick lära oss självförsvar.
Jag vet inte om det var så bra för efter det slog jag ner ganska mycket folk.
En gång drog jag upp en matvagn på skolans tak
(Fråga mig inte hur jag fick upp den säkert 30kg tunga 2 meter höga stålvagnen på hjul, men jag var en klätterapa)
Jag tror det hela började med att någon sa att jag inte kunde få upp den - men jag visade dom allt.
Vi var ett gäng som satt på helgerna och drack folköl på skolans område så polisen körde frekvent förbi där.
Jag vet inte vad jag tänkte på men när jag fick syn på polisbilen när jag stod där uppe på taket med min stora stora vagn kom jag på en lysande idé.
En liten knuff bara så föll vagnen rakt ner.
Den blev en ganska stor buckla i bilen (men det är preskiberat nu)
I sexan och sjuan hade vi veckomöten där mamma och pappa kom till skolan och träffade min mentor, skolpsykologen, rektorn och rektons assistent och så satt vi och pratade om vad jag hade ställt till med under veckan.
Sen fick jag ju byta skola efter sjuan också.
I Åsaskolan var det inte coolt att vara hård - där skulle man ha märkeskläder och den som bodde närmast havet vann.
Jag såg ut som en trasdocka i mina buffaloskor och jeansjacka som räckte ner till fötterna.
Jag hatade det ytliga och bjöd aldrig hem folk. Då hade ju min image spräckts.
Men jag köpte en crossmoppe istället. - Linus var så knäckt att min var högre än hans. haha.
Och när jag tänker tillbaka inser jag hur lost jag var och hur jag älskade att chockera folk - en liten blond spinkig tjej kan väl inte slå ner en kille? Eller klättra upp i ventilationen på skolan och kasta in en stinkbomb?
Jo jo, jag flörtade mig in hos vaktmästaren så han gav mig nycklarna till allt jag behövde.
Sen blev jag ju titt som tätt inlåst i skåpen, nerslagen, deckade i skogen medans mina vänner blev av med oskulden.
Det var tider det - när man spydde av fem folköl och fick töntarna att börja röka för att få hänga med oss.
Gud vad jag är glad att jag har vuxit till mig.
haha.
Let me slide down your nose
Nu kommer den igen - den där panikartade känslan om att NU måste något hända.
När den kommer och jag verkligen sitter fast i mitt mentala träsk så brukar jag göra dumma saker.
Som, att röka, dricka mig så full att det luktar läkarsprit om mina ögon eller bara skrika rakt ut, det funkar det med.
Jag har inte så bra framförhållning om man tittar tre,fyra månader fram i mitt liv
(Det är bara så det är, pappa har försökt att läxa upp mig)
Men min framförhållning till dagen efter är alldeles för bra för mitt egna bästa.
(Jag dricker aldrig om jag vet att jag ska jobba dagen efter, jag flippar inte ut på hemmaplan eller röker om jag ska dansa i tre timmar)
Det är lite synd, för jag tappar liksom edgen när min utflippning blir planerad.
För jag flippar bara ut om det passar mitt schema.
Snark.
SYYND att jag jobbar till halv 4, ANNARS hade jag gått ner till systemet och köpt en jäger och halsat
ni ser..
Får väl se vad som händer ikväll då - jag håller tummarna på något bra.
BTW - Jag tror att en vampyr hade varit bra för mig.
Vi såg Twilight igår. Mickan, hon förstår mig precis.
När den kommer och jag verkligen sitter fast i mitt mentala träsk så brukar jag göra dumma saker.
Som, att röka, dricka mig så full att det luktar läkarsprit om mina ögon eller bara skrika rakt ut, det funkar det med.
Jag har inte så bra framförhållning om man tittar tre,fyra månader fram i mitt liv
(Det är bara så det är, pappa har försökt att läxa upp mig)
Men min framförhållning till dagen efter är alldeles för bra för mitt egna bästa.
(Jag dricker aldrig om jag vet att jag ska jobba dagen efter, jag flippar inte ut på hemmaplan eller röker om jag ska dansa i tre timmar)
Det är lite synd, för jag tappar liksom edgen när min utflippning blir planerad.
För jag flippar bara ut om det passar mitt schema.
Snark.
SYYND att jag jobbar till halv 4, ANNARS hade jag gått ner till systemet och köpt en jäger och halsat
ni ser..
Får väl se vad som händer ikväll då - jag håller tummarna på något bra.
BTW - Jag tror att en vampyr hade varit bra för mig.
Vi såg Twilight igår. Mickan, hon förstår mig precis.
Jag är.
Jag är fri som en fågel
Men instängd i en bur
Hoppar mellan resonlig
och helt galen, flippar jag ut
Kärleksfull som besatt
Men håller hårt på mitt revir
Jag är aggresiv på ytan
Men i mitt psyke är jag skir
Jag är en konstär i mina ådror
För jag får inte ut mina ord
Promiskuös och kväljande
Motsägelsefull, frigjord
Jag är ett barn och leker
Jag har ett kontrollerat kaos
Jag blir dyngrak och hög och på livet
Jag dansar fast fötterna vill ha paus
Men instängd i en bur
Hoppar mellan resonlig
och helt galen, flippar jag ut
Kärleksfull som besatt
Men håller hårt på mitt revir
Jag är aggresiv på ytan
Men i mitt psyke är jag skir
Jag är en konstär i mina ådror
För jag får inte ut mina ord
Promiskuös och kväljande
Motsägelsefull, frigjord
Jag är ett barn och leker
Jag har ett kontrollerat kaos
Jag blir dyngrak och hög och på livet
Jag dansar fast fötterna vill ha paus
.-....--...-.-....-...-.--.-.---...
Jag har en hat-kärlek-beundran-avsky till casinot.
Nej det är inte för att jag spelat bort pengar - jag spelar inte.
Men jag är där ofta - alldeles för ofta för att inte spela något.
sju timmar.
Jag känner lite skuld när jag träffar folk från gymmet där. - o andra sidan kände jag inte igen honom så när han sa hej tittade jag på honom med ett flin som som "lilla gubben, nu har du nog tagit fel person"
Men nej nej, "vad gör du här?" fick jag i ansiktet.
- tchaaa, jag försöker leta upp några nyrika, desperata fiskar som inte fått sig något på länge"
Eller? Vadå, bara för att man jobbar på gym på dagarna får man väl vara på casinot och dricka vin?
Oh Ja ja ja.
Men det är ju så intressant hur folk beter sig som primitiva små varelser när de sitter framför tv-skärmarna
(jag har tagit upp det här med enarmade banditer innan - så ni vet vad jag menar)
och bara stirrar och trycker på en knapp.
Om och om och om och om och om och om och om och om och om igen...
Igår (i brist på annat att göra) så satt jag och studerade ett gäng medelålders folk som satt lite utspritt längre bort.
Jag undrar om dom ens reflekterar över vad de håller på med - uppklädda och allt.
Två gånger har jag hört en jackpot gå igång - på alla gånger jag varit där. Hur stor är chansen?
Nä, tacka vet jag mitt vin, kyckling file, criscros, redbull och räkmacka - det känns ju mer som en vinst.
Paus
Paus i jobbet.
Redbull för att fånga upp mitt huvud och nervöst pillar jag med fingrarna i håret efter de senaste godisbitarna jag tryckt i mig.
Jag äter alldeles för mycket godis och vitt bröd nu.
Hade min mamma vetat det hade jag fått utegångsförbud, eller tja, om jag fortfarande hade bott hemma.
tack godegud att jag inte gör det. Nu är det rebellen som komemr fram.. mmmm... jag älskar rebellen - Polly
Nu börjar Redbullen kicka in.
Mmmm. Berna kommer ha kul med mig ikväll - jag kommer bli ett flamsigt vrak som skrattar åt folk när de kommer försent på sina klasser, kasta poletter på solkunderna och skaka rumpan som "entertainment."
Eh, näeh..
Men vad skönt det är att inte bo hemma längre - seriöst, jag hade fått så mycket skit för hur jag åt och sov o levde.
Har jag sagt att mina föräldrar är renlevnadsmänniskor?
Mamma tränar minst en timme om dagen, går ner i split, vegetarian och går kurser för personlig utveckling minst en gång om året. (och nu är det inte ens kryddat lite - hon är sån)
Pappa har börjat plugga igen och går lååånga prommenader med min hund (som - likt jag är lat och ibland vägrar, då ringer pappa mig och frågar vad som är fel på henne) sen är pappa pedantiskt renlig också.
Jag skyller på honom att min lägenhet ser ut som en krigsplats - av kläder, träningsväskor, skor och hundmat.
Redbull för att fånga upp mitt huvud och nervöst pillar jag med fingrarna i håret efter de senaste godisbitarna jag tryckt i mig.
Jag äter alldeles för mycket godis och vitt bröd nu.
Hade min mamma vetat det hade jag fått utegångsförbud, eller tja, om jag fortfarande hade bott hemma.
tack godegud att jag inte gör det. Nu är det rebellen som komemr fram.. mmmm... jag älskar rebellen - Polly
Nu börjar Redbullen kicka in.
Mmmm. Berna kommer ha kul med mig ikväll - jag kommer bli ett flamsigt vrak som skrattar åt folk när de kommer försent på sina klasser, kasta poletter på solkunderna och skaka rumpan som "entertainment."
Eh, näeh..
Men vad skönt det är att inte bo hemma längre - seriöst, jag hade fått så mycket skit för hur jag åt och sov o levde.
Har jag sagt att mina föräldrar är renlevnadsmänniskor?
Mamma tränar minst en timme om dagen, går ner i split, vegetarian och går kurser för personlig utveckling minst en gång om året. (och nu är det inte ens kryddat lite - hon är sån)
Pappa har börjat plugga igen och går lååånga prommenader med min hund (som - likt jag är lat och ibland vägrar, då ringer pappa mig och frågar vad som är fel på henne) sen är pappa pedantiskt renlig också.
Jag skyller på honom att min lägenhet ser ut som en krigsplats - av kläder, träningsväskor, skor och hundmat.
Mån dan
Nu börjar veckan om på nytt igen och jag har landat.
Konstigt hur människor som individer kan tycka att de är så smarta - ska inte långsiktigthet inkluderas i det?
Idag är det jobb från kvart i 8 till kvart över nio ikväll.
Jag åt så mycket godis igår att jag somnade likt en stoppad gris framför tv:n
Lördagens kvällsdans tog kål på mig och jag är nu fortfarande inte helt återställd, men snart.
Mina ytterfileér har träningsverk från uppvisningsdansen jag nu gjort klart och bara ska traggla med alla FK-instruktörer.
Jag ska inte vara med.
Jag ska inte ens bli övertalad till att vara med bakom scen - för då har jag en förmåga att alltid vilja ha det på mitt sätt och
stressar upp mig på någon annans bekostnad.
Nej Mickan, denna gången är det din tur att springa runt med en liten hörsnäcka i örat och hetsigt prata med teknikern: "Nej, ett barn var tvungen att gå och kissa, dra inte upp ridån än. fem sekunder bara..."
Och jag kommer sitta uppe bredvid teknikern och kameragubben och le belåtande för mig själv.
Jag orkar inte toppa mig själv hela tiden och förra årets show var ju grym.
(det var ju iof. en liten kid som snek sig in på båda 4-5 danserna. Trots att jag lyfte ur henne ur gruppen en gång, fråga mig inte hur hon gjorde men när ridån gick upp så stod hon där - belåten över att hon kunde blicka ut över publikhavet. Men det blev nog bara hennes föräldrar glada för - de fick ju se henne två gånger..)
Japp, grisen i mig har ännu inte lämnat och jag är ganska nöjd med mig själv idag. Jag kan ju trots allt någonting.
Och idag var det att säga nej till onödigt mycket ansvar.
Jag har haft onödigt mycket ansvar sen... tja, jag var 17 och började koreografera för Funkykidz. Eller 12 och började köra dansklasser för barn.. Och det blev inte mindre med åren. Helt plötsligt fann jag mig själv ståendes i Örnsköldsvik, Luleå, Stockholm eller Båstad med 15 utbildningar bakom mig och 200 färdiga instruktörer, en liten valp hemma och vänner som hade alla dragit utomlands - 19 år.
Tur att jag gick in i väggen och kunde chilla lite.
För ush vad jag chillade - 6 månaders chill.
Men det är en annan historia
Konstigt hur människor som individer kan tycka att de är så smarta - ska inte långsiktigthet inkluderas i det?
Idag är det jobb från kvart i 8 till kvart över nio ikväll.
Jag åt så mycket godis igår att jag somnade likt en stoppad gris framför tv:n
Lördagens kvällsdans tog kål på mig och jag är nu fortfarande inte helt återställd, men snart.
Mina ytterfileér har träningsverk från uppvisningsdansen jag nu gjort klart och bara ska traggla med alla FK-instruktörer.
Jag ska inte vara med.
Jag ska inte ens bli övertalad till att vara med bakom scen - för då har jag en förmåga att alltid vilja ha det på mitt sätt och
stressar upp mig på någon annans bekostnad.
Nej Mickan, denna gången är det din tur att springa runt med en liten hörsnäcka i örat och hetsigt prata med teknikern: "Nej, ett barn var tvungen att gå och kissa, dra inte upp ridån än. fem sekunder bara..."
Och jag kommer sitta uppe bredvid teknikern och kameragubben och le belåtande för mig själv.
Jag orkar inte toppa mig själv hela tiden och förra årets show var ju grym.
(det var ju iof. en liten kid som snek sig in på båda 4-5 danserna. Trots att jag lyfte ur henne ur gruppen en gång, fråga mig inte hur hon gjorde men när ridån gick upp så stod hon där - belåten över att hon kunde blicka ut över publikhavet. Men det blev nog bara hennes föräldrar glada för - de fick ju se henne två gånger..)
Japp, grisen i mig har ännu inte lämnat och jag är ganska nöjd med mig själv idag. Jag kan ju trots allt någonting.
Och idag var det att säga nej till onödigt mycket ansvar.
Jag har haft onödigt mycket ansvar sen... tja, jag var 17 och började koreografera för Funkykidz. Eller 12 och började köra dansklasser för barn.. Och det blev inte mindre med åren. Helt plötsligt fann jag mig själv ståendes i Örnsköldsvik, Luleå, Stockholm eller Båstad med 15 utbildningar bakom mig och 200 färdiga instruktörer, en liten valp hemma och vänner som hade alla dragit utomlands - 19 år.
Tur att jag gick in i väggen och kunde chilla lite.
För ush vad jag chillade - 6 månaders chill.
Men det är en annan historia
Je ne regret nien, cest la vie
Sandra 22 [Valborg]
Lycklig
Klänning
Skor
Dansa
Nagellack
Bejbi
P2
I touch
Party
Oxfilé
Elite
Bilder
Lillamandas
Brämhults
Lycklig
Klänning
Skor
Dansa
Nagellack
Bejbi
P2
I touch
Party
Oxfilé
Elite
Bilder
Lillamandas
Brämhults
Eat you up
Igår var det trettio bokade på streeten.
Idag tio
Det kom sex
Jävla väder
Men fan va kul det var ändå
Boa - eat you up Var finalen och shit va vi rockade.
Idag tio
Det kom sex
Jävla väder
Men fan va kul det var ändå
Boa - eat you up Var finalen och shit va vi rockade.
Berg-Och-Dal-Bana
Det luktar klor i lägenheten.
Jag förknippar det med utomlands. Jag älskar lukter.
Jag älskar att göra vad som faller mig in.
Hon har jobbat hela dagen, suttit i parken och ätit sushi, kedjerökt nere vid vattnet vid båten Juno och blickat ut över de jättelika lyftkranarna som pryder Göteborgs hamn. De ser ut som insekter.
Betraktat alla spelgalna inne på casino cosmopol som sitter som zombies med klotögon utan att blinka framför de enarmade banditerna.
De är inte ens en arm man drar i längre, utan en knapp. Och det är inte heller så att man bara vinner på mittenraden - nej nu kan man tillochmed vinna zick-zack och kors och tvärs över skärmen. Inga körsbär så långt ögat kan nå.
Undra om oddsen är bättre nu? öööh.. nej.
Idag har hon varit lycklig 
Han sa: Älskar du mig denna veckan?
Hon sa: Klart
Han sa: Sen då?
Hon sa: Det tar vi nästa vecka bejbi.
