Det räcker att du tittar på mig.

Röken strömmade ut genom mitt slitna köksfönster. Vi satt alltid uppe och filosoferade i timmar. Våra själar flöt ihop som ett delta och vi fyllde i varandras meningar med exakta fraser. I början blev jag lika häpen varje gång mina ord kom ut ur hans mun en halvsekund innan jag. Numera flyter vi i harmoni och ler bara på ett speciellt sätt när det händer - vi vet att våra tankar är samma. Vi är båda överens om att vi nog är för lika och höjer varandra så högt att vi inte behöver äta eller sova. Men vi sänker oss ibland ner till en avgrund som känns hopplös. Likt en knarkare på avtändning kan jag ligga och stirra apatiskt upp i taket och undra om jag någonsin kommer komma levande ut ur mig själv för då, i svackan känns det som jag dött på insidan. Sen, snabbt som attans flyger knarkaren på mig och jag flyger över molnen. Jag trippar med mina dansande tår och då känner jag efter. Slutsatsen blir alltid den samma - det är värt det. Alla krossade talrikar, hårda ord och panikattacker i duschen. Det är allt värt det. Jag erövrar världen i mitt sinne och utan att tveka hade jag gjort allt igen.

Midsommar i Halmstad


Mat

Binda kransar till alla. (pausade och visade mina skills i fotboll - STORA)

Fotboll är så intressant att folk tycker det är roligt att titta på. Jag hatar nog faktiskt fotboll.

När Sandras vin tog slut så hittade hon min baginbox! 

Hur kvällen slutade håller vi inom väggarna på deltagarna.

so we fuck up

Det händer många roliga saker när folk är fulla.

De gör bort sig, säger saker de inte borde sagt, klättrar upp på saker man inte klättrat upp på annars, men framför allt så känns det som att man kommer närmare den osynliga gränsen man har från när saker och ting är ok eller inte.

Men balanserar på en fin linje och ramlar man åt ena hållet är det skit ball, men ramlar man år andra hållet så kan det gå helt åt skogen.


Det är därför jag lika gärna kan köra och dricka redbull.
Fast fan - frozen strawberry daiquirin var det som fick mig att tvivla.




Men vi hade ball igår.
Jag glömde nyckeln till lägenheten och insåg det först halv 1 när vi var hemma.

Kim är min hjälte och klättrade upp längst stupröret - in i vardagsrummet.
Annars hade jag fått stå utanför och huttra.





*Dansa min docka*

Hur kan det vara 21 pers som vill dansa idag klockan 17.10? Det är helt sjukt.
Gå ut i solen med er!

Nä - det är faktiskt bra, för jag hade då aldrig gått in och dansat om jag inte var tvungen och det är jag ju mer eller mindre.
Förra fredagen var klassen inställd för det var midsommar och jag har inte rört mig sen förrförra fredagen.
Jag har däremot ätit på McDonalds mer än 10 ggr - Jag har tre coca-cola glas hemma :)

Jag kan hålla med om att det är orättvist - att jag verkligen inte förtjänar att se ut som jag gör med all den skit jag stoppar i mig och så länge jag tränar en gång i veckan - så håller jag mig fit for fight.
Men jag skulle vilja komma med en kontring.
Under hela min uppväxt, så har jag aldrig fått äta något friterat, i princip inget godis och pizzakvällarna på fredagarna var utbytta i våran familj till skaldjur och popcorn.
Någon gång runt sekelskiftet så kom McDonalds till lilla Kungsbacka och när jag berättade för mamma att jag hade varit där och ätit pommes så fick jag utegångsförbud en vecka.
Numera är McDonalds min last.
Men, jag tackar dem fortfarande för jag älskar allt som är nyttigt och gillar inte alls pizza, gris, kebab och sånt.

Däremot så äter jag godis och Mackie D lite för ofta.





För övrigt tycker jag att man ska avskaffa jordbruket och oljan.



savi.



Everything has been figured out, except how to live.


nu har jag äntligen.

ansökt om nytt kort på kort från Swedbank.
Har gått runt med kortet på mig och Mackan sen 2-3 år tillbaka.
Så fort jag betalar med mitt VISA kort någonstans så får jag alltid höra: ååå - va fint, e det din kille?

Nej, det är mitt ex.

Men nu - nu blir det inga mera flammor på mitt VISA kort - nu blir det partybild med mig och Mickan.

Taa taa

Kvällen som aldrig tog slut.




De dansade i natten

Hon vacklade fram och tillbaka, utan att veta vart hon skulle - ibland vände hon bara på klacken och traskade tillbaka i samma fotstegsavtryck hon nyss hade gjort.

För det mesta hade hon en följeslagare, ibland visade dom vägen och ibland följde de bara med henne.
De skrattade och grät tillsammans, skiljdes de åt så ersatte hon alltid dem med en ny vän.

Hon hatade att vara ensam.

Den senaste tiden hade hon kommit allt närmre sina följeslagare och vägledare.
De gillade att hon var konstig och inpulsiv och hon gillade dem, för de var förutsägbara och hade mer fasta principer än hon någonsin kunnat lura någon att hon själv hade.
De fick henne att balansera sitt psyke och att vandra vidare.












Hon kommer att finna det.

Halmstad
Hus med 20 sängar
Dement Granne som letar efter Nisse - hennes katt (bland fälgarna på Maddes bil)
Min bejbi som blev lyft - tappad - och sedan slog ut tänderna Men kom tillbaka imorse och tog en öl
Jag hade hennes utslagna tand i munnen så att den skulle överleva - 3 på natten.
Målarfärg spilld över hela golvet - lugn bara det var vattenlösligt
Dans kring midsommarstången - Men ingen kunde någon annan låt än "vi kan spela, fio-lio-lio lin" Nån var riktigt smart och började sjunga "räven raskar över isen" - Frida trodde dom sjöng risen.
 - men bara en kort sekund
Vi dansade hela natten -
i vardagsrummet, köket, hallen, trappan, på terassen, vissa i sovrummet, på toan i källaren, på gräsmattan

Och städade hela morgonen.
Partytältet välte, fötterna klibbades fast när vi sprang omkring barfota på golvet, det låg krossat glas på trappan, under soffan och i köket, kråkor gick och häckade på tomten utanför, tårtan låg neråt på gräsmattan, ute på gatan stod det jackdaniels och en kaffekopp. Flaskorna tog aldrig slut, men det gjorde vinet.
Vi fyllde sju svarta sopsäckar.


Vi skulle sova i bilen - men det blev soffa uppbunkrad till säng
Vi trodde varsin bag-in-box och öl räckte - men vi hade inte planerat utgången på torsdagen
Vi trodde det skulle bli på ett sätt - men det blev inte alls så.

Barapapapapaapa pa pa paa paa.... Eller hur haha.



Men fy fan vilken fest.
Tack - Sandra, Nathalie, Frida, Andrea, Anna, Madde, Evelina, Stina
och ni andra fyllehundar då såklart - haha.

halmstad

ikväll istället - weeee

skump

Jag är fortfarande inte helt återställd.
Mitt huvud är tungt efter Parken invigningen i lördags.
Gratis Vin och Champagne är inte alltid gott - fråga Sandra.

Hon kände inte ens igen mig på dansgolvet -
där hon förövrigt spenderade hela kvällen med olika vackra män i sina armar.

För oh - vad hon dansade.
"-Har ni Carola?"
"-Jag spelade percis Carola, men Linda bengtzing kommer snart"
"-Bra. Hick"


När jag frågade henne kvart i tre om hon skulle med hem så bara skakade hon på huvudet och drack lite av sitt vin.
Hon som började dricka vatten vid 12 - som jag. Fast hon glömde nog av det mot slutet.

Jag hämtade upp henne på heden igår efter jag träffat ett ex och han berättat om sitt hemsläp. Det var roligt.
Sandra mådde som hon förtjänade och vi deppåt lite på mcdonalds.
Men gud vad jag skrattade åt hennes historier.

De bästa besluten fattas ändå när man druckit - eller?








Det är samma för mig fast tvärtom.
Jag fruktar den jag älskar

jag följer gärna med.

Linda mådde inte så bra imorse - "jag följer jättegärna INTE med till Göteborg"
Jag och Natta var desto piggare.
Vi sprang runt som små hönor på Kungsmässan och shoppade så vi skulle vara snygga för kvällen.
Chokladmasken till ansiktet kändes ju sådär men Nathalie tyckte den smakade gott.

På väg från parkeringen börjar plötsligt en bil med släp rulla ut från en av parkeringarna - jag ser i panik att det inte sitter någon bakom sätet. Drar handbromsen och kutar ut och fångar upp bilen innan den krockar med de andra parkerade bilarna.

Där stod jag, Linda och Nathalie och tryckte på en bil vars ägare inte tyckte att handbromsen var nödvändig.
I tjugo minuter stod vi och försökte hitta ägaren - kungsmässan ropade upp bilnumret - jag messade BilRegistrering och fick bara fram att det var en Gunay Hadjumehmet  som ägde bilen. Det numret till honom var ur bruk. Såklart.

Tillslut kommer han och hans fru springandes från McDonalds, säger tack och åker iväg - Då hade jag ju fan PRECIS hittat en tillräckligt stor sten att lägga bakom däcket - jag var lite nöjd. Men jag fick ju inte använda den..! Fan.


Mer om kvällen lite senare.

Rus

Vad gör du?
Jag rusar från plats till plats utan att sitta still
För jag vill inte tänka på vad jag inte har

Jag håller mitt huvud fullt med andra tankar
Så jag slipper tänka på vad jag inte har


Lilla lita har blivit lite dålig igen så jag flänger från jobb till kungsbacka till apotek till åsa tillbaka till kungsbacka tillbaka till göteborg.
Även om det inte BARA är roliga saker är det skönt att vara i rörelse.

Jag tycker om när man vaknar på söndagsmorgonen och känner shit, det kan ju inte bara ha gått två dagar sen jag jobbade, vad mycket jag hunnit göra - har jag ens sovit?

Jag är dock numera helt övertygad om att vi, som människoras är för smarta för vårat egna bästa.
Smarta - fast alldeles för dumma.
Det är inte meningen att vi ska veta vad vi ska göra om ett år.
På stenålderna oroade man sig inte om framtiden - man levde nu.
Det är därför man uppfattar tiden som långsam när man har "tråkigt"
Det är SÅ det ska kännas - njut för fan.

Å, vad jag hade velat leva på stenåldern.






Jag kan inte förklara. En fattar. Resten inte.



Män är ett intressant samtalsämne för alla mina vänner.
Det känns just nu som att alla mer eller mindre är olyckligt kära.

Min ena vän vill ha ett svin som (i mina ögon) bara vill ligga
Min andra vän älskar en gift man som bor långt borta
Min tredje vän har precis i beslutsångest gjort slut med sin kille och rådejtar alla hetingar hon kommer över

jag orkar inte ens gå in på mig.
jag är ett vrak när det kommer till relationer.

Kenai är den perfekta flickvännen, hon är faktiskt det
men Sitka vill ha tillfällig kort kärlek
Manon vill vara singel och enkel
och Polly vill bara ha bra bra vänner som hon kan leka med

Min psykolog kallar det för Björn Borg-syndromet
Mer än så säger jag inte, jag kan inte riktigt erkänna det för mig själv.





När jag är ensam tror jag att jag ska dö ensam.
Jag vill inte dö ensam


Den viktiga frågan är väl ändå
Är du lika ensam som jag.




vem är hon?



Hon är ingen speciell

lycklig
men sorgsen när hon tänker
ledsen men skrattretande när hon får koffein
ensam med för mycket folk runt om sig
crowded fast det är helt tyst
uppmärksamhets krävande helt tyst

Saknar närhet - snart kommer hon be om kramar på gatan och låtsats att hon är på möhippa - då är det ju okej.
Vilka tjejer vill agera som mina bästa vänner?


Hon är nog FLERA, fast hon vill nog inte riktigt erkänna det.
Det är mest på skämt.

/Manon

När kommer du hem

So go on and tear it up
Black
and cold with the dust
Cause I believed in the Lord
But He don't show up anymore

If you can't trust the wind who can you trust?
If you can't love sin, who can you love?
If I begin will you let me finish up?

If I fell down would you pick me up?
If I don't drink from a silver cup like you
Would you say, "So long, farewell, good luck"?

If a man can't lie how can he speak?
If the sun don't rise would the moon be out of reach?
If I came home would you get down on your knees?







'Cause I believed in the Lord
'Cause I believed in the Lord
'Cause I believed in the Lord
He don't show up,
He don't show up anymore
No not anymore, not anymore


Im a punk rocker

Panic attack
Fan vad jag hatar ångest attacker
Det sväller över som en motsatt lycko-rus-våg och man vill bara lägga sig på marken och skrika

Jag kan inte andas och halsen klumpar ihop sig som en tumör
Jag kan inte tänka utan känner bara hur en känsla som bara kan liknas med en hjärtattack närmar sig
Ett monster kryper in i kroppen och vill spränga sig ut.



Idag är jag glad dock.
Idag är det bättre
Idag har jag en harmoni i kroppen
Sushi blir det idag,
Mums


Pretty in pink





Fråga mig inte hur människan gjorde, men hon fick mig att stå - nästan i två timmar i sträck - att dansa till schlager och gamla godingar som "summer of 69" "-you and me baby are nothing but mamels so let's do it like they do on the discovery channel" (vad den nu heter igen) Mickey med Carola, Svennebanan - och alla andra låtar jag annars spyr på.

Bara för dig bejbi :)
Göteborg i mitt hjärta ibland..





Tack Haris som tog alla bilderna:)



Min kropp

I torsdags så skulle vi träna - men jag blev tränad istället.
Det är inte så att jag är otränad men vissa saker gör jag inte - som att gymma JAG VET ATT JAG BORDE,
men det är detta jag fasar över. Att inte kunna röra mig.
Det gör ont i magen när jag nyser
I armarna när jag ska sätta upp håret i en tofs
I ryggen så fort jag rör något annat än mina fingrar



På toppen av kakan så hade jag en dansklass igår och när man blir lite uppvärmd så känner man inte riktigt av träningsvärken - det gör jag idag kan jag säga.
Jag kunde fan inte komma upp ur sängen imorse och vaknade precis som jag somnat.

Om ni undrar hur klassen gick så gick den fan hur bra som helst - jag älskar citys danstjejer och killar.
Koreografiskt så slukar de allt och bara ler när jag lägger på mera.. Underbart
Jag var helt fuktig över hela kroppen när jag gick ut därifrån.



Lyckan är precis när klassen har slutat. Då känner jag mig helt tillfredställd
-
som en knarkare som precis fått sin dos och ligger i solen med en öl.

Jag svettas så mycket att saltet ligger som ett lager över mitt ansikte och kan lätt skrapas bort så man kan strö det över maten. mmm. Nästa vecka borde ni inte missa 17.10 på city, domkyrkan.




du gav mig dig

Vi delade allt på den fortsatta färden
Gick in i vår dimma och gav fingret till världen
Det var du och jag i en myriad av eofuri
Sket i alla andra vi hade vår egen utopi
Varje dag var en njutning utan dess like
Periferin bleknade, du stod i mitten av mitt rike
Nobellax, solen, vackra ord och varandra
Det är för evigt på denna stigen jag vill vandra

tack.

Vi Ska Leka På Lördag

Dans, sång, lyckan att bara få glömma en liten liten stund.
Trams, skratt, kärlek som bara håller i sig en kväll
Dansa på borden, halsa vin ur flaskan och röka inne på toaletten
Le oskyldigt med var farlig och låt dom tro att de kommer dig nära
Tala vackra lögner och se allt uppifrån
Sen försvinn in i en eufori av glitter och klackar, rök och skrattande människor som glömmer av dig imorgon.

Men håll dig borta från vargarna
Det är prinsessorna vi vill åt



Snap me back to reality
don't ever listen to your heart


Galenskap



Vad sysslar vi med?
Du säger att jag är ambivalent men du är lika mycket som jag.
Skillnaden är att jag rör mig inom 10 mils radie. Max.

Du rör dig runt världen.
Kommer problemet så springer du.
Springer det efter dig till Indonesien så springer du bara vidare.
Man kommer bara så långt innan man är på väg tillbaka igen.

Och nu kommer du hit.
Som en kall dusch när jag vaknar
Som en varm kram när jag somnar

Be Fierce FFS


Never change for someone else


Så hon hoppade
och studsade
men sen föll hon ner igen

på en sekund drogs hon mellan att vara viktlös och att landa hårt
men hon gav sig inte, hon hoppade igen - viktlös - och föll
igen och igen och igen

Hon vet inte vart hon ska ta vägen
inte heller om hur hon ska göra

Ambi - va - ambi - va
LENT

Helst vill hon somna och vakna upp den 29 Augusti
För då får hon röra på sig igen

Då får hon inte bo kvar i sin hippie-trashade 3:a
med målade väggar, minnen och skavda kanter efter alla glas hon kastat in i väggarna
när hon vill få ut all energi hon har inom sig så tänker hon inte, hon bara kastar.
Vin, vatten, Laxfiléer - ja mycket har prytt väggarna efter hennes spel.

Det psykologiska ligger i när hon måste torka upp allt och städa.
Det är då hon får tid att tänka.
Lugn och ro.

Give-me-control

Nu känner jag hur det kommer över mig,
kontrollen jag så länge suktat och letat efter.

När världen vänder sig av minsta vink och lägger sig ner på knä framför mig
När man skakar och världen skakar med en
När man viskar och allt blir tyst

Jag hoppar och en studsmatta utvecklar sig under mina fötter.

Hoppa säger världen - hoppa.


Sönder?

Jag har gått sönder många gånger.

Det hela började
med en konfirmationsresa till Falkenberg och jag skulle fan vinna tävlingen vi hade på gräsmattan utanför kyrkan. Man skulle springa från varsit håll in mot mitten där en snubbe stod med en liten näsduk.
Springa fram, ta näsduken och springa tillbaka.

Jag sprang allt vad jag kunde och precis när jag fått tag i näsduken (ja, jag kom fram till näsduken först - viktigt)
så halkar jag på gräset och fäller killen som i sin tur ramlar över mig. Och jag bryter mitt lillfinger.
Patrick - en konfirmand, insisterar på att jag ska sticka en nål i huden så att inte mitt finger skulle spricka av allt blod som fyllts.
Jag var säker på att det bara var en stukning men efter lång övertalning så tvingade prästen in mig till sjukhuset.
Han rökte i bilen hela vägen in till sjukhuset. Skönt.


Ett halvår senare blir jag fälld mot en trottoarkant och bryter ett par revben, jag fick också en smäll på näsan så jag bröt den med (men jag förtjänade nog det) Jag bråkade med nån tjej fick ner henne och då skulle hennes kompis hjälpa till, men jag var ettrig och (slog) fick ner henne. Så kom hennes storebror.. Han var starkare än jag och det var isigt ute.
Jag håller inte balansen så bra i högklackat.


Tre månader senare (precis när jag återhämtat mig) var vi i Åre med familjen och jag - cool som jag var gled bort med min bräda mot barnbacken. (Vi bodde mitt i backen och jag hade inte ens tagit liften)
Så på transportsträckan bort mot min lilla barnbacke skär brädan och jag ramlar lite lätt på handen.
Tur att scooter-nissen övertalade mig att dra ner armen på jackan för där stack benet ut.


För att göra ett par till låånga historier korta:
Näsan (en gång till) : En annan arg människa (denna gångern förtjänade jag det inte)
Lilltån : Jag var lite hysterisk och vi hade kalkon-krig i köket, jag sprang fort som attans in, men missade dörren.
4 revben till: Minns inte riktigt vad som hände
Armen: Jag ramlade ner för en trappa, men det var bara ett litet brott som kunde vänta till morgonen.

Det är en speciell känsla när man bryter något. Inte alls som stukning.
Skönt det där


Lillalita

Elite är fortfarande inne hos doktorn och har börjat bli matad med dietmat - hon har ju bara spytt upp allt annat hon fått.
Men nu börjar hon bli bättre och får nog komma hem idag :)


Bilen som min mamma hållt i så länge gick igår sönder när jag körde från Kungsbacka till lilla Åsa. Halvvägs ner under viadukten så bara kände jag att - nu dog den.
Japp - så jag (och mickan som också satt i bilen) körde in perfekt på en liten grusväg, ställde upp varningstriangeln coh inväntade mormor.
Som kom och körde hem oss, och hade kaka och chocklad med sig. mmmm.

Väl framme i Åsa låg vi mest på altanen och drack iskaffe.



Jag åkte och hämtade Robbin på Williams moppe.
Jag älskar att köra moppe.
Jag måste nog skaffa motorcykel så jag inte fastnar i moppeträsket hela livet. Jag är en sucker för moppar.


Mamma och Pappa spontanköpte en liten röd opel på väg hem från Tylösand. Mamma ville att den skulle heta
Knight Rider men ingen annan höll med. Förslagen var: Röda faran, Babar och Skrutten

Sen var det ju dags för morsdagmiddag och alla hoppar in i bilen (sällan alla i hela familjen åker i den) och när vi kör förbi den stackars söndriga bilen på vägen så kör vi in till kanten och ska tydligen bogsera bilen.
Mamma blir ju så nervös att hennes mun började glappa som aldrig förr och pappa satte henne i baksätet.
Pappa hoppade in i den trasiga bilen och jag fick bogsera (med resen av familjen inkl. mamma i min bil) Vi satte på högtalaren på mobilen och satt och pratade med varandra så jag skulle veta hur fort jag fick köra.
Mamma flikade in ganska ofta när det kom något hinder på vägen såsom cykilister och broar.
Tack mamma.

Men hon var väldigt stolt efteråt att vi hade överlevt.
Middagen var grym och jag åt så mycket att det kändes som om att jag skulle spy.
När jag kom tillbaka från toan frågade pappa seriöst om jag hade spytt. -Nej, jag ser ut sånhär.
William skrattade.



RSS 2.0