dekadens

dansa min docka, innan dina fötter trillar av.

enhörning

Lucy In The Sky With Diamonds

the power of diversion

fittdag

du svarade, fast glömde lyfta luren

bakbunden

rysningar utan biverkningar kanske är den farligaste drogen
det och örter

tillfälligheter är bara tillfälligheter om de händer sporadiskt av en tillfällighet
jag förstår verkligen ingenting
jag ser ingenting
jag kan inte läsa av någonting
jag kan inte säga någonting
för första gången, varje gång
det är ingen tillfällighet

blommor din fitta

hon har gjort det igen.
slå henne på fingrarna för hon har gjort det igen.
senast blev hennes oresonliga förväntningar dock uppfyllda, trots att det likagärna kunde vara av en ren tillfällighet

hur många tillfälligheter får uppstå innan det inte är tillfälligheter längre?

det var ofta människor viskade i hennes öra att de såg gnistor

men hon avfärdade deras ord snabbt

han balanserade på en fin fin tråd som fick henne att bli galen
allt han gjorde var i perfekt symbios med intresse, hövlighet, stilfullhet och charm
inte det minsta öppen, inte det minsta stängd.
vackert reserverad
idealiskt förbehållsam
öppenhjärtig men helighetsfull
förtegen och frispråkig

n å g o t g a m m a l t

jag hittade honom på ett smutsigt kakelgolv på en toalett i en utav Berlins bordell

nersupen och avdeckad med byxorna vid knäna hängde han med handen i det rinnande handfatet och den andra klamrade sig fast rund toalettsitsen som var täckt med upphostad magsyra

som ett våldtäktsoffer med trosorna ut och in, bakbunden med elkablar

hans beroende fick honom att blotta sina innersta tankar med osammanhängande mummel
och med fysiska gärningar såklart,
publika uppstötningar och högljuda sporadiska skrik fick folk att gå i cirklar omkring honom


alltid när det var kris så kom han till mig.
för jag var den enda som kunde rädda honom, dra upp honom och ge tillbaka gnistan.

gnistan var i ständigt ägarbyte -
vi behöll den alltid in i det sista tills den andre låg på sträckbänken
och höll fast i det sista av sin själ och behövde bli räddad. igen.


Det var inte min tur riktigt än.
för vi drog varandra isär
plus och plus blir minus
o c h   d u   v a r   l å n  g t   l å n g t   b o r t a
liksom jag

och jag tror att du behöver gnistan mer än jag
du har ju trots allt din
gniiista.
och det var ju trots allt jag som uppfann optimeringen av den
jag är mästaren av mitt egna påfund såklart
du är ju blott en låntagare

summer.

"I'm not in denial, I'm just very selective of the reality I accept."

luddigt.

förtäckt sinnesstämning
det är dolt, under ytan

kanske obefintligt

påhittat
överanalyserat

dumtkanske

hissnande

charmigt

fjädrande

förförande.

jag gillar det.


































hej.

omdirigera fokus

nu finns det inte inget längre

hon landade i huvudet och insåg att hennes situation var mycket mer än vad hon hade trott sedan tidigare
så dumt bra
när fantastiska saker händer inom dig fast man desperat klamrar sig fast vid en fasad så att inte kroppsspråket avslöjar ens tankar ifall man är den enda som har dem

hon var tyst i rädslan av att bli nekad, oälskad eller så kanske hon blivit ett såntdär socialt missfall som hade varit på människors läppar de senaste dagarna, hon kanske missade tydliga signaler.
misstolkade vänskaps signaler till någon form av kär - lek.

hon ville inte vara på, inte vara av, inte fatta beslut, inte fråga.
bara svara ja på allt, väntade på att han skulle fråga.
det kanske har gått för långt, eller för kort.
hur det nu blir.




det kanske låter dumt, men jag tror att hon skulle vilja krypa upp och stirra in i hans ögon med nästipparna nuddandes och att han sakta skulle luta sig in.
för jag tror inte att hon vågar.
jag vet inte, men jag tror att det skulle kännas fantastiskt för dom.
det kanske verkar otroligt, men hon tycker om honom lite mer än alla andra.

du måste olugna ner dig

svarta cigg, äcklig whiskey och utan pojke

äckelpäckel

fanatic

uppskattat värde: ingenting

And it’s not “clever lonely” (like Morrissey) or “interesting Lonely” (like Radiohead); it’s “lonely, lonely,” like the way it feels when you’re being hugged by someone and it somehow makes you sadder.
— Chuck Klosterman

ja tack

"vad sägs om film, pizza en liten fet och massa orgasmer imorgon?"

du är ju ingenting fast allt.

jag vill inte fråga, för då tillverkar jag någonting som inte finns
som jag inte vill ska finnas

jag vill inte heller prata om det.
för då förstorar jag upp någonting som inte är någonting

men jag vill veta

jag vill veta hur litet det är för dig
jag vill veta hur lite jag betyder för dig


men jag kan inte fråga
för då blir det genast till
någonting större än vad det är

jag behöver veta att jag kan ringa och be dig ge mig något jag har brist på
men jag behöver ingenting mer

kan vi låtsats som ingenting?
kan vi hålla detta en hemlighet?

jag begär ingenting av dig






det är så konstigt
för det är inget
fast just nu så ger du mig allt.

det är så konstigt
för det känns som inget
fast just nu så känns det som allt.

m e n.

jag kan inte, inte

fast jag vet inte hur man gör

och nu börjar jag undra om du är lika medvetet omedveten som jag

eller aktivt passiv, som jag

är det din passivitet som gör mig passiv eller är det min passivitet som gör dig passiv

din passivitet får mig att bli nervös

ingen kan få mig att bli nervös

jag kan inte, inte tänka på det

för det är så främmande

att inte behöva backa i tid och otid

nu behöver jag bara vara

oavsett vad detta är

så tack för sällskapet

dna l lalal

hej

det finns inget kvar

lilla flicka det är ingen pistol

ta mig bort

ta mig fram

eller bakåt

hur det nu blir

är det någon som kommer ihåg

hur det känns att lägga sin själ hos någon annan

för jag minns inte

den har bytt ägare från bra till sämre

så många gånger

jag begär inget av dig

jag förväntar mig ingenting

det finns inget kvar

andvänd tungan

undervärlden