dekadens

för du är ute och dricker och skrattar bort det som skrapar från insidan precis innan du somnar.

och vem fan vill du gå hem med då?

någon som är lika förlorad i sin själ som du.

helst någon som inte fattar att du är en förklädd guldstaty som ingen putsat på. du ser ut som sot.

när slutade du att tänka på allt det där som faktiskt får dig att må bra?

när slutade du tänka.

när hamnade skräpet i din periferi, när hamnade alla andra i centrum av ditt liv.

när kom ens de där pojkarna in i ditt synfält.

varför brydde du dig om det.

vi har ju alla fem pratat om det här med hål.

det hålet du måste fylla.

du vet ju vem du är.

suktar på tanken om att kanske allt kommer bli bättre om du får förföra honom igen,

om du får visa vad du går för i dina mästerliga knep som du inte ens orkar utöva länge

- för det finns ju ingen som är värd din tid.

ingen som är värd att få se dina konster utövas.

för ingen kommer att uppskatta dem.

det längsta du förmår dig till ansträngning är när du i brist på annat frågar den där killen om han ville ligga.

tacka gudarna för din skull att han inte ringde upp.

det är inte dina mästerverk som du plockade ner ifrån väggarna för en massa månader sedan.

det är hon som blivit bortskyfflad av alla fördommar och skitsaker som kommit ivägen för målet.

jag vet vart allt gick i kras.

det var när du lät den där fula, tjocka, flintskallige killen få dig på fall.

han var en manupilativ osäker djävul utklädd till en joker.

han spexade för alla men under ytan slipade han egget på den stora kniven som sakta skulle döda dig från insidan.

men du tänker inte hämnas, nej, för han är inte värd en enda sekund av din uppmärksamhet.

Du är hon som kan styra vad de ska tänka, vad de ska känna och hur långt det ska gå.

du är ju hon som behöver två, helst tre stycken på samma gång som du kan varva mellan, så alla behov fylls.

du är ju hon som inte ens klarar av ordet celibat.

du är ju hon som vet att kärlek är bara ett ord vi hittat på - annat gäller det innebörden.

för innebörden är något som alla har en egen sanning om, ingen har rätt, ingen har fel.

du är ju hon som för sig som en ängel.

du är ju hon som inser att du är viktigare än dem.

du är ju hon som ser att du kan inte göra allt för alla andra

du är hon som inte hittat sig själv än men vill göra det hellre än något annat.

du vet inte ens om du vill ha hans hjälp, för du vill inte låta honom födas på sina behov,

om inte han låter dig föda på dina. för ni kommer alltid ha varandra i ett järngrepp.

du är ju hon som älskar öppna kort, för han ser igenom varenda lögn ändå

du är ju hon som vacklar i mörkret, fast du har hittat rätt hus att leta i

du är ju hon som inte alls bryr sig om det dära du brydde dig om igår