Byron Bay
Jag sitter dar pa planet pa vag till Guldkusten i roda skinnsaten. Vi sitter langst fram i buissnessklass och smuttar champagne.
Val framme hyr han en sportbil och kor oss ner till Byron och vi checkar in pa ett victorianskt fyrstjarnigt hotell nere vid wategos beach, poolen har sma skulpturer som sprutar vatten ur munnen och vi har utsikt over vattnet.
Jag lar mig surfa pa vagorna och vi ater ostron till fruckost och minst fyra olika ratter till middag.
Vi dansar pa borden inne pa Cheeky monkeys och halsar rom o cola.
Han traffar en tjej och jag traffar en kille som vi foljer med till deras hostel och satter oss i hangmattorna pa terassen, blickar ut over poolen och palmtraden nedanfor och roker nimbin ganja.
Nimbin:
Byron:
Val framme hyr han en sportbil och kor oss ner till Byron och vi checkar in pa ett victorianskt fyrstjarnigt hotell nere vid wategos beach, poolen har sma skulpturer som sprutar vatten ur munnen och vi har utsikt over vattnet.
Jag lar mig surfa pa vagorna och vi ater ostron till fruckost och minst fyra olika ratter till middag.
Vi dansar pa borden inne pa Cheeky monkeys och halsar rom o cola.
Han traffar en tjej och jag traffar en kille som vi foljer med till deras hostel och satter oss i hangmattorna pa terassen, blickar ut over poolen och palmtraden nedanfor och roker nimbin ganja.
Nimbin:
Vi hade bokat skydive dagen efter men forsov oss. Det kanske var tur.
Sista natten sov vi hos Kristin, en 65 arig arkitekt och hennes man, som bor i en jattelik trakoja/mansion uppe pa berget, hela husen ar ekologiskt byggt och kringlar sig runt dom jattestora palmerna i berget. Hennes terass ar i regnskogen och det kryper leguaner pa tomten och ber om mat, en och annan orm ringlar forbi och dricker lite ur utomhus spaet innan den ringlar vidare.
Vi ater middag med alla pa kvallen och nar bara jag, han och Kristin sitter kvar sa fragar hon oss om vi vill ha lite att roka...
Livet pa en pinne.
Jag somnar fort och vaknar upp av vyn fran sangen:
Jag vaknade tidigt imorse, gick ut o surfade och akte direkt till flygplatsen i mina blota badshorts barfota.
25 minuter innan planet gick tackade jag for min betalda semester och sprang ivag snabbt som attan.
Nar jag tittar pa boardingkortet ser jag att seat nummret ar 1D.
Vad jag vill saga ar att det spelar ingen roll hur mycket flyt jag har i denna staden, vilka fantastiska manniskor jag traffar och vad jag far gora.
For nar jag sitter dar, i min hangmatta, i Byron, hog som ett hus och gungar fram och tillbaka, sa slar det mig med en klump i magen hur mycket jag hade velat dela detta med dig pimpim.
sanslost. inget ar lika bra utan dig.
Sista natten sov vi hos Kristin, en 65 arig arkitekt och hennes man, som bor i en jattelik trakoja/mansion uppe pa berget, hela husen ar ekologiskt byggt och kringlar sig runt dom jattestora palmerna i berget. Hennes terass ar i regnskogen och det kryper leguaner pa tomten och ber om mat, en och annan orm ringlar forbi och dricker lite ur utomhus spaet innan den ringlar vidare.
Vi ater middag med alla pa kvallen och nar bara jag, han och Kristin sitter kvar sa fragar hon oss om vi vill ha lite att roka...
Livet pa en pinne.
Jag somnar fort och vaknar upp av vyn fran sangen:
Jag vaknade tidigt imorse, gick ut o surfade och akte direkt till flygplatsen i mina blota badshorts barfota.
25 minuter innan planet gick tackade jag for min betalda semester och sprang ivag snabbt som attan.
Nar jag tittar pa boardingkortet ser jag att seat nummret ar 1D.
Vad jag vill saga ar att det spelar ingen roll hur mycket flyt jag har i denna staden, vilka fantastiska manniskor jag traffar och vad jag far gora.
For nar jag sitter dar, i min hangmatta, i Byron, hog som ett hus och gungar fram och tillbaka, sa slar det mig med en klump i magen hur mycket jag hade velat dela detta med dig pimpim.
sanslost. inget ar lika bra utan dig.
Byron:
Kommentarer
Trackback
