dekadens

Här sitter jag och ska jobba men allt jag får fram är platta ord om hur mitt sinnestillstånd är.
Platt.






Det finns så mycket jag vill men vinden vänder sig inte efter min kappa
Om du inte svarar så kommer jag sluta ropa, men slutar jag ropa kommer min hals att växa igen.
Frågan är bara vem som kommer svara.
När jag tänker efter så känner jag hur tusentals nålar kryper upp ur skinnet på mig
Långsamt ersätts mina hårstrån mot nålar och jag vågar inte röra mig.
Som om mina fingrar inte längre kan spela på pianot i mitt huvud
Som om luften jag andas inte når hela vägen ner till lungorna

Jag har massa perioder - denna perioden kan jag bara inte riktigt definera.
Om man flackar med blicken - ser man helheten då?