dekadens

jag fick ett slag mot bröstet när jag hörde din mörka röst i andra änden av telefonen
likadant varje gång
kalla kårar med ett brinnande hjärta i halsgropen
solodansen har pågått i flera år nu
sakta fram ock tillbaka
jag tvingar min själ att hata
för att jag inte kan vara utan dig

jag har kapslat in något jag inte kan få utlopp för
jag har slängt bort något jag inte kan förbruka
jag har blivit puttad ner för stupet
d a n s a t   m e d   s v a r t a   k r å k o r
kastar krokar utan att någonsin få napp
gett kärlek av hela mitt hjärta utan att få gensvar
sjungit i en grotta utan att höra ekot

det var så äckligt
det var så vackert


a  l  l  t     j  a   g     h a d e   v  a  r    a l l t   j a g   f  ö  r   l o   r a  d  e