stop, här kan du inte passera, jag borde inte gå ut.
Han hade sitt liv
färdigt, utplacerat som en vacker pjäs
en fullständig och komplett rolluppsättning
där alla spelade sin del i balansgången
Han hade huvudrollen med henne
en roll som var så fragil och påfrestande att
han lika gärna kunde stirra in i en grå fondvägg
Dagarna var likadana från en till en annan
allting blir på nytt fast i samma tappning
favoritgodiset som han hade förätit sig på
nu behövde han stoppa fingrarna i halsen
för att må bättre
Hon hade sitt liv
ofärdigt, ostadigt och passionerat
hon dansade omkring långt in på morgontimmarna
och halsade på livets vatten
Här hade bara hon en roll
oberoende av någon annan
Hennes dagar var spontana dumma påhitt
som ofta försatte henne i mindre problem
hon lyssnade alltid till sitt hjärta och
dansade i takt till musiken i hennes själ
Nu var de båda ute på tunn is.
det förbjudna gör det hela så mycket mer fantastiskt
