är det onödigt eller dumt att inte känns sig vilsen för framtiden när imorgon inte finns än?
Han, det hela började med honom.
Som en blixt ifrån en molnfri himmel
utan baktankar eller psykologiska spel.
De låg inte långt senare i sagan.
De psykologiska spelen fascinera nog båda av oss.
Vi bestämde tillsammans att aldrig känna något mer, bejbi.
Men vi förlorade och kände nog mer än vad vi någonsin känt innan.
Så hårt att kärleken konverterades till översmak.
Som när man äter världens godaste bakelse tills man vill kräkas upp den.
Vi överåt varandra tills vi båda funderade på hur vi
smidigast kunde sätta kniven i ryggen på den andra.
Vi tog tag i saken och du gick en tidig sommardag
när vi båda hade ångest och abstinens av livet.
-Jag minns hur du försiktigt stängde dörren-
mycket lugnare än de andra gångerna du lämnat mig
Jag sprang till fönstret ut mot kyrkogatan
och såg hur din ryggtavla blev mindre och mindre.
Sedan ändrades allt
the butterfly effect
Dagar sedan vi senast kyssts: 286
Kommentarer
Postat av: Martina
Nu började jag gråta!! Helt hysteriskt.. Tomhet!
Trackback
