Nu ska jag sova för imorgon händer det grejjer. Vi ska in till Göteborg jag o Elite och kolla på film. Ring när du är högst upp på avenyn så kommer vi och möter dig, så talar vi om sist vi var här.

Jag har en djup innerlighet, något jag inte visste.
Min värld har satt sig på sin spets och jag har aldrig innan levt så i nu.
Nu.
Lycka är att inte längta till något.
Jag längtar inte till Australien, till nästa helg, tills imorgon eller tills jag ska gå och lägga mig fast jag är förbaskat trött.

Sukta gör jag desto mera. Efter närhet - för det har visat sig att jag har ett behov som tidigare varit helt tillfredställt men som på senare månader inte räckt till. Detta trots att mina kära vänner och en del som jag inte känner så väl får massera, klia och killa mig flera gånger om dagen.
Jag hatar att bubbla inombords och jag gick senast igår fram till två killar på stan som gav ut gratis-kramar.
Med öppna armar klamrade jag mig fast runt en okänd man.
Han höll kvar mig lite extra.




Ni vet hur det känns när röda ögon ser svart, och jag sänder en tanke till dig som ligger sömnlös inatt.
Är du den som gråter när ingen ser på? Är du en av dem som berörs ändå?
Den frågan du ställer hör inte hemma här.
du borde ha frågat;
Hur hamnade vi isär.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0