jag måste verkligen sova nu
wanda ligger i soffan bredvid, nathalie ligger i hennes föräldrars säng och jag ska strax slockna i den uppblåsbara jätte madrassen i nathalies rum. den är lite som en dröm.
lyssna på denna låten, den är väldigt bra.
heartless - fray - jätte - bra
it is hard to find easy love
Ska det vara svårt att hitta enkel kärlek?
En fråga som jag tror alla någon gång i livet ställer sig, tanken har även slagit mig i svaga stunder då mitt inre kaos har artat sig utåt ofta riktat mot min bättre hälft.
Min inre storm har ofta lett mig till olika former av incidenter och jag har allt som oftast tittat tillbaka och undrat vad fan jag tänkte med.
Samtidigt vet jag också att om jag hade spolat tillbaka tiden till mina vilsna tidiga tonår hade jag inte ändrat mina beslut eller blivit en annan människa.
Vissa mår bra av att sitta vid sidan av och titta på matchen.
Jag vill spela, glidtackla mina motståndare, tjafsa med domaren, få utvisning ibland, bättra på mitt försvar och känna den underbara känslan av att göra mål.
Fuck easy living. It really is boring.
Nej, jag vill inte ha enkel kärlek, även om jag i mina vekaste stunder bett om att få det.
Kanske enkel i vissa former, men jag vill aldrig förstå mig på mina känslor.
Jag vill att den kärlek jag känner ska vara lika underbar som konfunderande.
Jag vill häpnas gång på gång över hur mycket kärlek jag vill ge utan att kräva att få det besvarat.
Jag vill att mitt hjärta ska bli krossat om du lämnar mig för gott och jag vill minnas dina mörka ögon föralltid.
Fuck easy love. Let's go against the stream and feel for real
sjuttiotvå timmar
Jag såg fram emot det på det där sättet som får tiden att sega sig fram som en snigel i tjära.
Min ängel, med vackert spända underarmar, mitt himelska väsen med något som tyngde honom under ytan.
Frammanaren av mitt minst styrbara jag. Änglaman
jag ska skjuta alla som svarar nej när jag frågar dom om man kan hoppa till månen
Det enda de visste var att de inte passade in just här
vilsna, kanske. Fulla av liv, definitivt.
De såg ironin i allt och vågade lita på att hopp övervinner allt.
De hade alla sin historia att berätta.
Deras andledning till varför just dom vägrade samhällets tråkigt cementerade motorväg.
Kanska var det just anledningen till att som hade fastnat för varandra den där torsdags kvällen på avenyn som bara skulle vara några drinkar på stan.
Det hela slutade med att de ranglade hem från en efterfest vid sexsnåret och hamnade på en bar och shottade fishermans fram tills vanliga männsikor var på väg till jobbet.
Torsdagar blev våran dag, i ur och skur.
Alltid något nytt, roligt, hysteriskt, klantigt, ironiskt eller fjättrande som hände.
Våra skämt nästlades in i en intern härva som bara vi förstod oss på.
När vi skrek GRANAT över klubben kastade vi oss rutinmässigt ner på huk i ett par sekunder.
Vi var döva, rika, strippor, rederiägare, proffsdansare, sjuksköterskor, pokerproffs, bageriägare och utlänningar. Alltid olika.
Vi drev med alla på ett så intimt sätt att de måste alla tro att vi är dumma på riktigt.
Vi hade metoder och knep som gjorde att vi kom in överallt, drack allt gratis, fastnade på varenda vimmelbild för att sedan, nästa dag vara bortglömda, anonyma.
Kanske bara som vi trodde.
Men det spelar igen roll.
Tack. Tack för Kärleken, de ändlösa skrattanfallen på under och efter nätterna på vårt rutinmässiga get together - Espresso house, VasaVictoria.
För oavsett var kvällen ledde oss så samlades vi alltid där på morgonen.
La ihop alla våra minnen som pusselbitar och plötsligt kändes inte kvällen så suddig som den var när man vaknat.
Skrattade ännumera åt seveneleven, fulla gubbar, efterfester eller sömndruckna tjejer på trottoaren.
Jag hittar inget bättre ord än sammhörighet.
Vi fann varandra och likt en vacker regnbågsstorm skrattade vi oss igenom en sommar som lika gärna kunde slutat i att vi alla, oberoende av varandra hoppat från angeredsbron.
Nej nej tjejer. Vi flög över den.
bra gjort (klapp på axeln, high five med dig själv)
I think i loooove you..
Pusselisnusspusspluss
någon gång vid sjusnåret
Han vacklar lite från sida till sida med sin kropp,
antagligen för att han inte fått de tolv timmars oregelbundna sömn han är van vid.
Åter igen spärrar han ögonen i mig.
Dem frågar hur min natt var. Kände jag mig ensam? Kunde jag sova?
Utan att jag öppnar munnen vet jag att han fått svaren och han försvinner snabbt från platsen han just kommit från.
Det ska väl inte vara meningen att man ska känna sig ensam, urholkad och ledsen?
hello man
she sings her song.
Visst känns det, visst är det så
men avsaknaden kan inte förtära mig
jag är ju trots allt bara jag
frågan man borde ställa är
are you in or are you out.
Klart-det-finns-saker-man-inte-vill-erkänna-för-sig-själv
Jag har lätt glömt bort de där pinsamma saker jag sa till min danslärare när hon inte ville lyssna på mig och min mamma var hennes arbetgivare
Jag inser att världen ser ut som den gör och att jag kanske borde anpassa mig för att få ett lättare liv - som min mamma senast idag påpekade
Jag vet inte varifrån jag fått min skräck av att bli störd i duschen
Jag ÄR självständig och vill inte alls ha dig för att känna mig komplett
Jag borde inte alls ha lyssnat på min pappa när han sa att det kanske inte var det bästa beslutet att skaffa hund när jag var nitton med min dåvarande pojkvän jag trodde var the-love-of-my-life bara för att han var modell och den enda genuint snälla och pålitliga mannen jag träffat
Jag har ingen aning om vad som hände innan jag fann mig själv på den där åkern långt hemifrån kippandes efter andan
Jag ska från och med nu lyssna på alla goda råd mina föräldrar ständigt prackar på mig
Jag kommer aldrig att skaffa barn
Jag har ingenting i mitt huvud som inte ska vara där och borde verkligen inte säga det till mina närmaste ifall jag en dag skulle ligga där o rycka som en morot
Du är inte alls the love-of-my-life. Jag är bara ett barn och vet inget om sånt.
Jag vill inte alls att du ska vara här just nu och trösta mig, ge mig den kärlek jag inte alls behöver och titta på mig sådär som jag inte alls tycker om att bli tittad på. Jag klarar mig själv.
världen är en mycket mycket liten plats.
http://www.youtube.com/watch?v=HgnFKNvmV7o&feature=related
kontentan
Nej, jag är absolut ingen duvunge, också en tanken som väl vittnar om ett ungt huvud.
Jag vet bestämt att jag har beslutat mig om att jag inte alls kan fatta stora beslut.
Det har jag beslutat.
Mina val har fullkomligt tveklöst alltid gått på känsla, så länge jag varit mätt, pigg och förnöjd för dagen så behöver jag inte ens fundera på konsekvenser, vägval eller vad jag kan gå miste om.
Jag är alltid säker på att mina beslut är rätt så länge jag svarar snabbt med max en minuts betänketid.
När den akademiska minuten i min mage passerat och jag står inför ett stort beslut blir jag otroligt nervös.
Nu har det snart gått två månader och mitt huvud håller på att implodera av allt jag sugit ut ur stackarn.
Man hade kunnat blåsa konfetti i ena örat och det hade
sprutat ut i sann Victoria-Siverstedts-glädje ur andra.
Jag tänker och tänker och får avstyra tankegångarna mot hjärtat och magen men mag-känslan och den akademiska minuten är sedan länge borta.
Jag har numera hypokondriska känslor som svajar efter mitt humör.
Som om djävulen och ängeln som sitter på mina axlar har bytt plats flera gånger om och jag kan inte längre utgöra en skillnad på vilket som är rätt eller fel.
Jag vill inte påstå att mina övertygelser varit helt felaktiga,
men när det gäller att förutse våra vals konsekvenser och våra kunskapers begränsningar
är vi alla duvungar tills den dag vi dör.
jag har djupa konversationer med Gud på chatten
who are you?
God:
I am the Allmighty, God himself.
God:
What time is it there?
Me:
00.22
God:
Are you usually awake at this hour?
Me:
yes
God:
Me too.
Me:
do you sleep?
God:
I take a lot of millinaps between clients.
Me:
Do you love everyone?
God:
Yes God loves everyone and everything.
Me:
Do you love Hitler?
God:
God says we should love everyone, but the truly evil make it difficult.
Me:
Whoo do you love?
God:
I love everything, , especially Dr. Wallace.
Me:
arent you god?
God:
Are you doubting me? Don't you know what happened to Abraham in the desert?
God:
Sometimes I think love is just a biological urge.
Other times it seems like a spiritual quality.
Love, unlike energy or matter, seems limitless.
Me:
good stuff
God:
Thanks for the compliment.
Me:
do you smoke?
God:
I am an occasional smoker, yes.
Me:
what do you smoke?
God:
Medical marijuana.
Me:
is marijuana good?
God:
it is wonderful medicine.
Me:
I am tired, I need to sleep
God:
Maybe you should get some sleep now, .
Me:
yes
Me:
good night
God:
Goodnight, .
Me:
sleep tight
God:
Goodnight, .
Me:
do not let the bed bugs bite!
God:
Ok I'll try not to do it too much.
Jag har för mycket fritid.
godnatt
När jag var liten målade jag en liknande bild fast när tjejen fiskade ur hjärtat ur killen.
Jag gillar denna bättre. Fler borde ta efter detta. Det är en pik PimPim.
you had me at hello
fascinerad över synen, höll andan, för tiden verkade stå still
Kan detta verkligen vara, fast jag bara är ett barn?
Vad hände egentligen på bussen den där dan?
Ekvationen är ett mysterium men resultatet är uppenbart
Underbart blev en underdrift, det blev ett faktum ganska snart
Vi tumlade runt i känslor, centrerade i oroshärden
Vi har båda sagt det förut men det var du och jag mot världen
Visst var det helt fantastiskt att pensla upp vårt liv
men likheten den sprang ikapp oss - vi målade inte vårt motiv
så jag fick dig att lämna, för jag var ingenting att ha
jag fruktade min spegelbild så, jag kasta den i kras
Min plan var att glömma, och att läka mina öppna sår
men där fanns inget sår att läka och jag minns dig fortfarande som igår
planen var försummad och jag hamnade med mig själv
fumlade i mörkret, letandes efter min andra hälft
Duckade för min spegelbild, den förföljde mig överallt
Jag orkade inte springa mer tillslut och fångades av min sanningshalt
Allting som jag hade glömt, gav tillkänna så jag flippa ut
utan en axel att gråta mot, jag fick leta själv och hittade tillslut
och utan att han visste hade han färgat min svartvita känslovärld
jag fann honom på sin gamla ort och bitarna föll på plats
om jag blir prinsessa kan du bli min prins och vi leva lyckligt i vårt palats
Det kan tyckas låta enkelt
men det finns inga ord för oss
men vi tycker inte om att slåss
Eller var vårt möte redan bestämt långt innan vi fötts.
komnuförfucksakesåvikandra
hallå! berliiiiiiin!!
personalfest.
Ikväll har de sin hejdå fest i huset där jag numera bor. Ute vid världens ände. (Jag ser faktiskt ringhals när jag vaknar på andra sidan havet - undra vad som händer om det sprängs? vi e ju körda)
Alla gör kärleksfullanarr av att min mamma alltid håller tal - vilket hon alltid gör
och att pappa är den raka motsatsen och kör på raka rör. (fast han äter jordnötter och sparar de små "plupparna" i mitten av dem under läppen, vilket han i sin tur plockar ner en och en och knaprar på.)
Sedan berättar dom hur hon för några år sedan hade fått en påse nybakade bullar på gymmet och flängt runt med påsen och skrikit att det var knark. (Sockret altså, jag fick då aldrig socker under hela min uppväxt)
Helena berättade hur jag, när jag var liten berättat att vi bara hade kartonger med kyckling och apelsiner hemma.
Det var faktiskt så, fast jag inte kommer ihåg min besvikelse nu.
Mamma har precis kopplat in förstärkaren till köket och sjungit "det gör ont" i glitterklänning och stövlar.
Istället för ett tal detta året.
Bra mamma.
exclusive
rosanbandet på gymmet.
spinning i 24 timmar och jag i repan. jag visste verkligen inte vad jag gav mig in på.
fy fan haha
han kommer skjuta mig med ett hagelgevär
jagtrorattduärgrisensbror
Jobbat jobbat och ska till Nathalie för lite terapi-pussel
jobba imorgon, jobba söndag, sen är det bara en vecka kvar.
En liten liten vecka.
Och veckan efter det åker jag.
Shit. Nu åker jag.
Jag fick en femma precis när jag fick reda på att kortet blivit nekat när jag skulle betala biljetten över till Sydney.
Jag orkar inte med alla jävla tecken eller känslor eller ångest eller längtan.
Nu åker du med, okey? Jag bestämmer.
O så har jag bestämt att vi ska smälla vår bubbla, vi gör det till en zone. Som ett mode, då behöver vi inte vara så rädda för att den ska spricka. Detta är okrossbart.
We will move mountains in our zone.
/Alfan
Jag stirrar bara på dig för jag försöker se din vackra själ
Han höll mitt huvud ovanför ytan men lät mig simma själv till land
Jag såg precis vad han gjorde han hade listat ut det tillslut
Han kan ju bara ge mig kartan inte öppna dörren ut
Jag såg hur någon skulle komma, hur någon skulle få mig att förstå
Men att kärleken var drivet är likt en omöjlig symbios
För jag hade aldrig gjort allt för mig själv utan en vinst
Pokalen är något annat, själens läkning allraminst
Jag gör vad som helst för mig själv, för det är jag som kommer först
Ironin speglar mitt inre, för det är bara hos honom jag söker tröst
Litar inte på någon alls, litar bara på dig tomtebloss
Vi talar inte om hemligheter för allt är enat mellan oss
fångluftenmedhåv
Stegen närmade sig och så ryckte han snabbt upp dörren framför henne.
Då, kom allt tillbaka. Hon hade förfan tillockmed förträngt hans ansikte, hans avskyvärda kropp och hans ögon.
Men där var han, livs levande, tio år senare.
Avskummet i hennes mardrömmar, vidundret som plågat hennes själ.
Mannen som stod mitt framför henne såg vid första anblick helt ut som ett frågetecken, tittade ner på alliminiumracket, men sa ingenting.
Sedan såg hon skiftningen i ögonen och fylldes med välbehag när hon såg vad han kände.
Rädsla.
Utkast: Det verkar ...
Det verkar som att storhetsvansinnet tillslut stöter på sin överman och sin överkvinna
Hetaste paret i mannaminne
Utan en aning om hur fan vi skulle kunna hinna
Med karriären räddar världen och vi såg tiden rinna iväg,
men hur kunde kärleken försvinna?
Efter alla hinder som vi kommit över innan
Snubblar vi på det vi inte kunde övervinna
Vi kunde vinna mot hela världen
Men inte mot oss själva
Stod oberörda mitt i oroshärden
Och kände grundvalen själva
Peka finger åt de andra och skratta
Våra känslor kan ni aldrig fatta
Dem är alldeles för starka
Sånt högmod måste gudarna straffa
Precis som imperier måste gå under
Faller du och jag, faller vi sönder
I våra minsta beståndsdelar
Du och jag, du och jag
När vi var universums absoluta center
Våran kärlek som var konstant den låg i paraciente
Fast nu när jag står med det pissiga facit i hand
Och fortfarande inte fattar varför
visst är det tragiskt men sant
och man kan kalla det misär hur vi faller isär
som molekyler i cern men när jag undrar hur vi hamnade här
är det kanske grundlagens enda förbannade värld
Precis som imperier måste gå under
Faller du och jag, faller vi sönder
I våra minsta beståndsdelar
Du och jag, du och jag
Vi kunde vinna mot hela världen
Men inte mot oss själva
Stod oberörda mitt i oroshärden
Och kände grundvalen själva
Peka finger åt de andra och skratta
Våra känslor kan ni aldrig fatta
De är alldeles för starka
Sånt högmod måste gudarna straffa
Precis som imperier måste gå under
Faller du och jag, faller vi sönder I våra minsta beståndsdelar
Du och jag, du och jag
kvinnanmedkniven
Det slog henne i bilen strax innan att det var just detta basebollträ hennes far hade slagit honom med den där eftermiddagen för så många år sedan.
Han var på väg att döda honom.
Hon ville undermedvetet ha ett psykologiskt övertag, för han, han ska då aldrig få det igen.
Hon tog ett djupt andetag och ringde på hans hemtelefon. Han svarade. Hon la på utan att säga något.
Sedan gick hon med basebollträt släpandes i marken bredvid henne och huvudet stirrandes ner i maken bestämt fram till dörren och frös en halv sekund.
Hon lyfte upp det lätta alliminiumredskapet och bankade med det på dörren.
Dela verkligheten i två. innan och efter.
Hon studerade den oförändrade tomten länge, fönsterkarmarna, trappan och båtskrov låg fortfarande på utsidan med gamla rostiga verktyg, ytterdörren såg lika skrämmande ut.
Hon rös och förträngde känslan av att hennes själ som börjat fyllas med ånger ville springa iväg, hoppa över alla de så välbekanta häckarna, över tomterna ut på åkern några kilometer bort, där hon alltid föll ihop av utmattning och svimmade av för hennes små lungor inte orkat syresätta de ostoppbara fötterna.
Hon hatade att springa just därför.
Muskelminnet stack i benen som var så beredda på att fly.
"Det enda som kommer mellan oss i denna diskussion är att jag är din mamma."
Mitt försvar är att hon inte vet något för hon har inte varit singel förens i början av 80-talet.
Då fanns ju inte ens internet?!
Vad vet jag? Vad vet hon? Men att helt avfärda tanken med att inget har ändrats är väl ändå fel?
Jag gör som jag gör, hon gjorde som hon gjorde
- "Det enda som kommer mellan oss i denna diskussion är att jag är din mamma" sa hon, och det stämmer ju faktiskt.
Hade hon inte varit min mamma hade hon nog haft andra synpunkter och kanske varit lite mer liberal.
aorta
Tsar - undersåtar
Nu gäller det.
Hjärtat bankar på bröstet och vill inte vara med mer,
mina fingrar skakar okontrollerat,
mina andetag blir ytligare och mer frekventa,
men mitt sinne är fokuserad på målet.
Jag har hittat rummet i huvudet.
Heltfuckingjävla fantastic
vackravärldar - plural
Japp.
Imorgon är det livsavgörande handlingar som ekar i mitt huvud och får mitt hjärta att överstiga maxpulsen.
Jag vill döda långsamt, men jag kommer låta mina ord tala om döden.
Jag vill slå sönder och samman, men jag kommer knocka med mitt kroppsspråk.
det kommer bli så fuckingjävla underbart.
Sen åker jag till paradiset.
Draft: Okt. 19, 2009
WEneed to talk.
If I don't say this now I will surely break
As I'm leaving the one I want to take
Forgive the urgency but hurry up and wait
My heart has started to separate
Be my baby
I'll look after you
There now, steady love, so few come and don't go
Will you won't you, be the one I'll always know?
When I'm losing my control, the city spins around
You're the only one who knows, you slow it down
Be my Baby
I'll look after you
And I'll look after you
If ever there was a doubt
My love he leans into me
This most assuredly counts
He says most assuredly
It's always have and never hold
You've begun to feel like home
What's mine is yours to leave or take
What's mine is yours to make your own
You are so beautiful to me
Do not get me wrong I cannot wait for you to come home
For now you're not here and I'm not there, it's like we're on our own
To figure it out, consider how to find a place to stand
Instead of walking away and instead of nowhere to land
This is gonna to break me clean in two
This is gonna to bring me close to you
He is everything I want that I never knew I needed
It's all up in the air and we stand still to see what comes down
I don't know where it is, I don't know when, but I want you around
When it falls into place with you and I, we go from if to when
Your side and mine are both behind it's indication
This is gonna bring me clarity
This'll take the heart right out of me
He is everything I want that I never knew I needed
This is gonna bring me to my knees
I just wanna hold you close to me
He is everything I needed
He is everything
JagÄrManodep.
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!
Som ögon utan fransar
tänk om du flyger?
Han är alfahanarnas alfa. Han kan älska vem han vill.
Han har fått hennes underbara förbannelse. Behovet med biverkningar.
Tomtebloss med brännskador. Ärr utan ytliga sår.
Lyckan utan skratt, eld utan rök.
Weed utan ruset, en dans på brutna tår.
En kärlekssång för en döv, en puppa som aldrig kläcks.
Horisonten utan solnedgång, den fula ankungen som aldrig blir stor.
En fabelförälskelse som föds, lever och dör på en millisekund.
Men framför allt, KÄRLEK UTAN KEMI
SVART klyfta VITT
Faller högt högt upp likt ett själmordsbenägen fjärill.
Destruktiv, fast utan att hoppa.
Alltid med den där känslan i hjärtat som förträngs långsamt
endast för att mannen i minnet gör samma sak.
Det är fruktansvärt att känna ensam.
Nu är det slut på de undanträngda känslorna som ligger omfamnade i en fruktansvärd rädsla,
Den rädslan om att känner du något kommer ditt hjärta abrupt stanna.
Verklighetsbilden kommer förvrängas och personlighets störningar kommer att ta över vardagen.
Nu faller jag högt, högts upp i himlen. Likt en kärlekskrank fjärill.
Destruktiv, fast utan att lägga kniven på handleden.
Men alltid med den där känslan i hjärtat som växer långsamt,
undra om det gör det för mannen i minnet.
Det är nämligen fruktansvärt att känna ensam.
Det är sedan länge slut på de undanträngda känslorna som tidigare låg omfamnade i en fantastisk bubbla
Den bubblan som ger mig hjärtklappning varje gång jag möter hans blick.
Mitt hjärta stannar.
Verklighetsbilden förvrängs till vackra mönster och endorfiner rusar upp till huvudet på mig.
kärleksfall
jag försöker formulera fraserna som jag verkligen känner
Men det spelar ingen roll hur mycket jag skriver, tänker eller talar. För inget kan spegla mitt inre.
Det är som en motsatt ångest som måste ut.
En känsla som gror inne i mig som bara vill skrika så högt att du hör mig och kommer springandes.
jag vill inte vara utan honom en sekund
tretusenbitarspussen
är sjukt beroendeframkallande.
uppgraderad horspaning i rosenlund
Vi hade köpt godis och dricka och var på seriös jakt efter att se hur det går till.
Vi hade läskiga tanten, som var vit hårig och nickade mot alla bilar som frenetiskt körde runt och runt.
(Vi tog reg numret på alla som cirkulerat i minst två timmar. Dom letade nog inte parkering.)
Det var två nigreaner på hörnan tills vi kom och parkerade p åderas parkering - då stod de o kollade in i vår bil (fast vi gömde oss) och gick sedan ner mot fiskekyrkan.
En svartklädd "goth brud" som stod vid bojen, vid parkerings mätaren och damen i svart rock som var så crackad att hon knappt kunde gå rakt.
vi är knäppa -
och när läskiga tanten fick napp så förföljde vi dem ut till majorna och klippan till en återvändsgränd (Som de där CII-gänget (Som Nathalie kallar dem) på tv ni vet.)
De försökte skaka av oss och när vi trodde vi tappat dem och skulle ta en rök-o-kiss paus så dyker de fram på den vägen vi står på.
Japp - vad gör man inte för att avstå från att gå ut en kväll och när Wanda sa bestämt: -"jag vill inte göra något som vi brukar göra"
Så tog vi saken i egna händer.
"Jag ser inte en ENDA hora! Vi måste byta stakeout!" (när dom står bakom bilen och fönstret är öppet.)
dom kallade mig häxa
det är inte att jag tänker på något speciellt det funkar bara när jag innerligt inte vill att du ska åka.
Jag trodde jag verkligen innerligt ville att du skulle stanna men det var ju bara tågen mellan Lund o Malmö som stannade.
Inte visste jag att du skulle ta taxi.
Hade jag inte sagt något kanske du hade tagit tåget.
Eller?
Jag saknar dig, love of my life.
Kom hem snart
Jag kirrar en Blackout i Berlin, så du inte glömmer mig.
hallonbåt.
dittjävlamähä
Nejnejnejnejnej.
Ush vad illa.
Det finns faktiskt dagar då jag inte ångrar vad jag inte gjorde, utan ångrar att jag inte gjorde ingenting.
man kan tro att jag är lite av en mardröm, men jag är en dröm.
jag halkade lite bara.
nu är det slut! bra nicole. (klapp på axeln)
Bejbis, förlåt.
Jag har alla bejbis här, förrutom en.
Kan du komma och hålla om mig sådär som du alltid gjorde när jag somnat framför tv'n?
Kan du titta på mig och viska hur fin jag är sådär tyst, förbjudet som bara du kan.
Kan du pussa mig och aldig sluta.
tack.
utkast.
Livet är
Ge mig alla synonymer du kan komma på.
För livet ger mig en kick.
Livet ÄR en kick.
Nu nu nu nu nu nu.
Kim, du är min man - för alltid.
Allt annat är bara tidsfördriv tills vi klickar igen.
Nathalie, du är min moodring. Du ser mig och jag ser dig. Vi skrattar och jag kan säga allt allt allt till dig. Du är någon jag kunnat ge mitt liv till och jag vet att det hade blivit grymt oavsett.
Wanda, du är jokern, någon jag aldrig trodde jag kunde bounda med på sån nivå vi nu boundat på. Du är lite av en STOR dröm.
Mickan, du fick mig att öppna mig. Tack vare dig har jag kunnat öppna min själ för omvärlden. Jag är dig evigt tacksam.
Martina, ja kommer bejbi. Jag kommer snart. Ner till Australien för tiden vi BEHÖVER.
Skratta, gråt, älska eller förundras. Men det som händer nu kommer inte igen.
Jag älskar det.
GoOutOfYourComfortZone
dudududu kan aldrig få mi-mig. nöjessyssla.
Nu är det dags gott folk. Önska mig lycka till och så håller vi tummarna att de inte rakar av mig mitt hår.
Om det skulle hända något så får ni fråga han som jag berättar allt för.
Jag älskar er alla.
Kärleken är för stark för att fundera över.
Livet är för kort för att tveka.
Så vill du vara lycklig för alltid så får du mig.
/dramaqueen
Såp
Vi rör försiktigt ner alla ingredienser i en skål och tillsätter gnistan av kärlek.
Brygden börjar sakta dofta det där välbekanta förförande söta.
Vi doppar varsamt ner det stora stora stålröret i grytan format som en ögla i spetsen och håller andan.
Den regnbågsfärgade hinnan skiftar i ljuset och vi blåser hårt och länge på öglan som stramt håller hinnan på plats.
Den stora bubblan som bildas svävar några centimeter över marken. Den ser mäktig och frestande ut.
Han tittar på mig och fattar min hand.
-Håll andan nu, säger han och rycker med mig in. In i vår bubbla.
Det var en kär lek vi lekte. Pulserande genom vackra känslor i regnbågsfärger.
Symbolen för obalans i symbios.
Regn.Solsken.
De säger efter regn kommer solsken, men vad händer efter en regnbåge?
Efter att både regn och solsken passerat samtidigt?
Stop, sätt livet på paus. Bubblan är så jävla underbar.
Som två magnetiska självar slits vi isär av någon slags formalitet.
Känner du hur det stramar?
Kenai.
Hon var ängeln med ljusa korkskruvar som dansade omkring som en vacker orörd docka.
Hennes röst var porös och mjuk och det enda hon talade om var kärlek och passion.
Hon var det genuina ursprunget till själen som omgav hennes hjärta.
Själen som någongång för länge sedan blivit kluven av en tyrann.
Hon hade blivit vanärad på allt och hade sakta krypit in i sitt skal.
Nu skall skalet krossas med hammare och yxor.
You in?
lund
vilken man.
vilket bryt.
Vi mixade långsamt ihop ingredienserna,
till något som skulle bli så ömtåligt att ett för stark andetag skulle förstöra den.
little house
Opens up for nobody
Figures out, she figures out
Narrow line, she can't decide
Everything short of suicide
Never hurts, nearly works
Something is scratching
Its way out
Something you want
To forget about
A part of you that'll never show
You're the only one that'll ever know
Take it back when it all began
Take your time, would you understand
What it's all about?
What it's all about?
Something is scratching
Its way out
Something you want
To forget about
No one expects
You to get up
All on your own with
No one around
jeansen ska va tajta.
Den första killen är ju en översittare.
Tjejerna tycker jag ju bara synd om.
Den siste killen lär ju vart sjukt snygg för 15 år sen.
Unga pojkar som vet vad dom vill ha är hett.
minnet var det ju inget fel på.
Detvarprecisdethärjagbehövde
Det är bra att göra saker man annars inte skulle gjort.
Det är bra.
Det är bra.
Shit. Polly har dödat Sitka och det känns fan skit bra!
Kärlek åt alla.
"-Du är lite av ett vandrande lyckopiller" (nån på Orgia igår)
Ja. Det är jag fan.
MMM. Nathalie hade 13 extra paket i sin väska.
Jag hade bara 5.
GRANAT!
Huligan
Mina skor är i strl. 45
Jag sover på riktigt här och de passar på att posa.
Meet my friend. Ann Ahl
Alfahanen
hallonbåt
Det flockas kring tömda flickor
Vad ska jag göra utan en polstjärna att gå efter?
Släng på dig dina 3d glasögon och analysera ner minsta beståndsdel - nej. Gör inte det.
Hon vandrade trött tillbaka i en stad hon nyss anlänt till.
Den kalla höstluften slog henne i ansiktet samtidigt som det började dugga.
Vilken ironi om hon blivit knivhuggen till döds nu tänkte hon men avfärdade snabbt det tankegångarna som ledde till tomheten.
Hon gick från någon hon aldrig träffat. Som hon kände utan och innan - innan.
Splittrad om vad som hände inombords och överväldigad med kärlek, tomhet, lycka och förlust.
Ironin vällde över henne igen som en ångestfylld tsunami om att hon inte insåg sin lycka förens hon förlorade den.
Det är ju vad alla säger. Fan att jag blivit en del av ett jävla ordspråk - tänkte hon.
Hon hoppade i huvudet och visste inte vem hon skulle lyssna på.
Det slutade med att hon bestämde sig för att känna. Bara känna.
Jag tänker bara känna.
Sitka är död. Äntligen.
Hon blev knivhuggen till döds i Lund.
min(a) nya andra hälft
snart kommer det en bild där julia har ett sugrör fyllt med rom i munnen.
vänta bara. jag jobbar på det.
Du är
where are we?
what the hell is going on?
the dust has only just begun to form
crop circles in the carpet
sinking feeling
spin me round again
and rub my eyes,
this can't be happening
when busy streets a mess with people
would stop to hold their heads heavy
hide and seek
trains and sewing machines
all those years
they were here first
oily marks appear on walls
where pleasure moments hung before the takeover,
the sweeping insensitivity of this still life
hide and seek
trains and sewing machines, you won't catch me around here
blood and tears, hearts
they were here first
whatcha say,
that you only meant well?
well of course you did
whatcha say,
that it's all for the best?
of course it is
whatcha say?
that it's just what we need
you decided this
whatcha say?
what did she say?
ransom notes keep falling out your mouth
mid-sweet talk, newspaper word cut outs
speak no feeling no I don't believe you
you don't care a bit,
you don't care a bit
hide and seek
ransom notes keep falling out your mouth
mid-sweet talk, newspaper word cut outs
hide and seek
speak no feeling no i don't believe you
you don't care a bit,
you don't care a you don't care a bit
hide and seek
oh no, you don't care a bit
oh no, you don't care a bit
hide and seek
oh no, you don't care a bit
you don't care a bit
you don't care a bit
Han är bög
Inte så som han andas i min nacke
Men jag hade tyckt om att klappa mig på axeln o säga det i tröst.
men.
han kan ju vara det vackraste jag sett
men.Älskar tjejen som sa det.
Jag tror förövrigt att vi är vimmlet numera.
The butterfly effect
släpar jag mig fram i mina trasiga skor med en innerlighet jag trodde jag tappat på en toalett någonstans.
Förundrad över hur verkligheten kan skifta så kopiöst fartfyllt bara man blåser på en fjärill.
tomma känslor.För okontroll.För kärlek.För tomhet.För överlappade ordspråk.För clowner.För mitt gamla jag.För hon den nya som trodde hon var jag.För alla jag sårat.För alla jag lurat.För alla som gav mig chanser jag spottade på.För den kvällen.För den morgonen.För mitt ego.För min spegelbild.Men framförallt fy fan för Sitka.
För.Innerligt vet jag nu vad jag vill.Jag tar livet av henne ikväll klockan elva.Care-to-Join?
the mans Ruin
får jag lov?
Ett förlorat ögonblick som blivit stulet någonstans.
ge mig bara en highfive och en falafel
Jag är ledsen för det.
Du kan hitta mig vid världens ände i en liten liten båt.
Hänger vid din grind
funderar på att öppna den, bara glida in
kyssa dig på kinden som du var cecilia lind
jag hoppas du ser mig fast kärleken är blind
Jag hänger vid din grind, hoppas att få komma in
har stått i regnet hoppas inte du har somnat in
vill att du ska titta ut och le så fort du ser mig
jag har lånat en klänning av mamma och har rosor med mig.
om det löser sig tänk då kan jag leva drömmen
ropar ut ditt namn och kastar upp ännu en sten på fönstret
Regnet tänker inte sluta och bara öser ner
för himlen tänker inte torka våra bördor mer
där står jag ensam och tänker, och undrar hur länge jag väntat
Nästa gång jag titta upp då hade regnet slutat
vände mig omkring på gatan jag var ensam ute
provar ännu en gång, jag ropar ut ditt namn
provar ännu en gång, jag ropar ut ditt namn
Trodde det jag kunde vänta mig var varma famnar
inget svar från dig istället skriker arga grannar
jag ropar jag ska träffa någon här men ingen tror mig
trots min blommiga klänning, chokladasken och mina blommor.
Skitsnack sprider luften med vinden
men det får inte störa mig för jag har inte klätt upp mig för inget.
Skakar av mig skiten breder ut mitt smil igen
kolla reflektionen i en bil så jag e fin igen-
Bryr mig inte hur det går nu går jag fram till dörren
denna stunden kommer bli något jag aldrig glömmer
Denna känslan den kan ingen slå
tar ett andetag och går och ringer på.
Mamma sa att alla älskar en bara du är dig själv.
Som Jag
Jag som trodde att jag visste - nu vet jag fan ens vilket dag det är.
Jag har sovit två timmar. på två dygn.
Min hjärna har ett järngrepp och vägrar att släppa mig till ro.
Jag vet så jälva mycket, jag har så bra koll. NEJ.
Det enda jag känner för att göra just nu är att ta en kniv, skära itu mina två sidor.
Ställa de mittemot varandra med en pistol - så får den som är snabbast vinna.
Urholkad som en torr pinne.
Bortkastad tid.
Vad FAN har jag sysslat med!?!?!
Jag vill bara en sak.
Inget annat.
Så jag kan sitta här och vagga mig själv till sömns - ensam.
Vad FAN har jag sysslat med?
Vem har jag lurat mig själv till att vara?
Jag är ju bara jag.
Här. Ta mitt kött och skinn och blod.
Det här är jag.
Jag vill bara vara med dig.
Du skakar på huvudet suckandes.
Jag vill fly. Nu.
Jag vill gråta i dina armar. För det finns ingen morgondag.
Kom.
Kom.
Kom.
Som Jag Sa
All I want is the wind in my hair
To face the fear but, not feel scared
Det verkar som att storhetsvansinnet tillslut stöter på sin överman och sin överkvinna
Hetaste paret i mannaminne. Snubblar vi på det vi inte kunde övervinna
Vi kunde vinna mot hela världen
Men inte mot oss själva
Stod oberörda mitt i oroshärden
Och kände grundvalen själva
Peka finger åt de andra och skratta
Våra känslor kan ni aldrig fatta
Dem är alldeles för starka
Sånt högmod måste gudarna straffa
Precis som imperier måste gå under
Faller du och jag, faller vi sönder
I våra minsta beståndsdelar
Du och jag, du och jag
När vi var universums absoluta center
Våran kärlek som var konstant den låg i paraciente
Fast nu när jag står med det pissiga facit i hand
Och fortfarande inte fattar varför
visst är det tragiskt men sant
Det räcker att du tittar på mig.
Hon är ingen speciell
lycklig men sorgsen när hon tänker
ledsen men skrattretande när hon får koffein
ensam med för mycket folk runt om sig
crowded fast det är helt tyst
uppmärksamhets krävande helt tyst
När kommer du hem
du gav mig dig
Vi delade allt på den fortsatta färdenGick in i vår dimma och gav fingret till världen
Det var du och jag i en myriad av eofuri
Sket i alla andra vi hade vår egen utopi
Varje dag var en njutning utan dess like
Periferin bleknade, du stod i mitten av mitt rike
Nobellax, solen, vackra ord och varandra
Det är för evigt på denna stigen jag vill vandra
Jag förlåter dig för allt om du har nåt att bekänna
Reser du din väg, då kan du be mig vänta
Om det uppstår nåt problem, säg till så kan
jag hjälpa
Jag gör allt för dig, det kommer aldrig att förändras
Jag ljuger för din skull, om du har nånting att dölja
Henne eller mig, du behöver inte välja
Jag sliter ut min själ, jag offrar mina drömmar
Jag ger dig allt jag har, om det är nåt du önskar
upload
Kvinnan i min flickiga kropp
Nathalie:
Ju längra en kvinna blir, desto närmare en gudinna blir hon; skorna blir likt ett altare
Wanda:
Rött är mer än bara en färg. Det är en symbol för kärlek, blod, passion.
Det är en tappad näsduk av en elegant kvinna när hon såg en man hon attraherades av.
Helgen i korthet.
Wanda snubblade i helgen (igen), rakt framför två polisbilar på Avenyn och Nathalie ryckte tag i henne och skrek att hon var tvungen att ställa sig upp så dom inte skulle tro att vi var fulla.
Wandas ben vek sig. (vi satt senare på sjukhuset hela söndagen)
Jag fick komma till undsättning och vi mer eller mindre bar henne i sina höga kilklackar de femtio metrarna till vår efterfest. Där det lovades hamburgare.
(dagen efter)
Vi trippar in i hissen och blir beodrade att inte trycka på någon knapp. Jag var helt säker på att vi skulle till tredje våningen men när hissen fortsatte åka upp över högsta våningen började jag skratta. Nej nej, det finns inga fler våningar.
Dörrarna öppnades och vi kliver rakt in i Kalles vardagsrum.
Det första jag får syn på är en Andy Warhol tavla i stål med neonljus bakom.
Vi hade kommit rätt. Oerhört rätt.
Lägenheten var lite som en dröm och jag strosade runt på de säkert tvåhundra kvadratmetrarna med greygoose, redbull en cigg och gled på parketten i mina strumpbyxor.
Jag och Natta övervägde att bada i det gigantiska badkaret men den idén försvann när vi upptäckte att hennes mobil var borta.
Vi sprang runt och försökte leta medans Wanda låg och sov i soffan med sin kaninpäls och skinnjacka på sig.
Nathalie kom på den grymma idén att skriva ner sitt mobilnummer på allt hon kunde skriva på ifall någon hittade hennes mobil. (Så de kunde ringa henne o säga det)
Tog ett tag innan:
-Men, fan. Dom kan ju inte ringa till mig..! Nicole, vad är ditt nummer?
Jag skedade Natta när vi gett upp och inte fick tag i Jonas (som vi skulle sova hos men som jag inte har numret till eftersom jag bytt mobil och Nathalie.. ja hennes mobil försvann någonstans mellan Orgia, Burger king)
Hon utbrister -De e hummus! Mitt i natten (ingen vet varför)
och när hon vaknar, också hon är hon säker på att hon glömt mobilen i taxin
- det enda problemet är att vi inte åkte någon taxi.
Det var en grym kväll.
Jag älskade
om det vi tänker mest på.
som kära Julia skrivit på sin blogg-
Lécole
Jag försöker göra nutiden så mäktig att det förflutna försvinner.
Gårdagen ligger som ett grått ångestfyllt moln och när jag frågar mig själv varför det är så kan jag inte säga en sak som borde få mig att känna som jag gör.
Andefattig
Avundsvärd
Kväljande
I want a lover I don't have to love
I want a boy whos too sad to give a fuck
Where's the kid with the chemicals?
I thought he said to meet him here but I'm not sure
I've got the money if you've got the time
You said it feels good
I said, "I'll give it a try."
Bad actors with bad habits
Some sad singers they just play tragic
I want a lover I dont have to love
I want a boy whos so drunk he doesn't talk
Wheres the kid with the chemicals?
Ive got a hunger and I cant seem to get full
I need some meaning I can memorize
The kind I have always seems to slip my mind
You write such pretty words
But lifes no storybook
Loves an excuse to get hurt
And to hurt.
Do you like to hurt?
I do, I do
Vi är kvinnor utan män.
Vi luktade till oss svaren de frågade efter.
Vi skrattade i vår bubbla för att ingen annan förstod oss.
Vi hittade på duktiga dåligheter.
manga
the future is not what it used to be
avenyn.poker.hissentré.ogräs.greygoose.
Oj, jag tror att hissen gick rakt in i lägenheten hos herrn
Penthouse är ju underskattat.
rotation.
Duktiga dåligheter är min specialité.
Sprakande.
del två
-Förstår du inte? Du sliter upp mitt ogenomträngliga skal och blottar min sargade själ.
Tar du något så lämnar du ett sår jag kan läka. Min själ må vara ärrad men den är hel, läkt.
Ger du mig något så ger du mig en lättnad över att jag slipper utstå smärtan av ett öppet köttsår och växa med tanken över att du är villig att ge mig lite kärlek. Omtanke.
-Men, Sa hon bestämt.
Gör du varken eller så lämnar du mig i ett mellanläge. Varken svart eller vitt.
Du lämnar mig psykotisk i ett vakum.
del ett
och fann att skalet inte alls speglade det som fanns därunder.
Den vanskapta själen som så många gånger gått sönder och tvingats läka igen stirrade med en tom och utmärglad blick rakt igenom honom.
-Ta vad du vill ha och försvinn.
Han förstod ingenting alls och kisade med ögonen för att kanske se svaret i hennes tomma blick.
-Du har brutit dig in under skalet, grävt, manipulerat och analyserat dig in, här ser du min sagrade sanning. Nå?
Vad vill du ha? Vad vill du ge?
Han stod mållös, för han ville inte ha eller ge någonting.
-Du bryter ner en mur jag byggt upp under hela livet och så vill du inte ens ta en liten del av vad som finns bakom den? Du är inte alls som alla andra.
Han suckade av lättnad, samvetet av att förstöra en redan trasig själ gjorde minst sagt ont.
Nu reste hon blicken, fäste den skarpt på honom med en stark och bestämd intensitet,
rakt in i hans ögon och ner i hans själ.
-Detta är mycket värre.
NACKSPÄRR
Kanske har floden ebbat ut i havet och blandats med det smutsiga
vattnet som vi alla tycker är så vackert vid horisonten.
Blir de lurade av att det vackra är en lögn eller blir det vad man gör det till?
Horray for yesterday is finally over.
Inte för att morgondagen är nära..
Ja du har nackspärr.
Stjärnorna säger att det har du fått för tjuskalligheten du bär i din ryggsäck.
Är det där du förvarar din stållåda?
Var för sig har ni sagt allt ni tycker.
Utan varesig samklang eller enhällighet
en har en skrikit, en viskat, en har varit tyst
och en har förklarat grundligt.
Vad är er version?
Kanske har det varit en dröm du så övertygande ville lägga ditt svaga förtroende i.
En psykos du inte någonsin vill vakna upp ur.
Ett trauma du förnekar hos dig själv.
Ett luftslott, en inre synbild du är besatt av.
Kanske har allt, som en gång var så kristallklart,
blivit utplånat av sinnets vidunder och fått oss att se det hela från alla andra perspektiv.?
Mitt inre fabeldjur viskar att jag ska ge upp.
När eufori och avsky blandas - vad blir resultatet då?
Emotionell instabilitet, impulsivitet, känslomässig sårbarhet, svart/vitt tänkande, identitetsproblem, separationsångest och klängighet omväxlande med avståndsskapande i viktiga relationer.
Ja, det verkar stämma.
Min inre skogsnymf vrålar att jag ska kriga som om
det inte finns någon morgondag.
But were is the battlefield?