Rackartyg
När jag tittar tillbaka på detta om ett par år hoppas jag att jag känner som jag gör nu när jag tittar tillbaka på mina tonårsår.
Jag var en djävulsunge - mamma skickade mig ständigt till psykologer och krisgrupper för barn.
Bup - (barn och ungdoms psykiatrin) där vi fick lära oss självförsvar.
Jag vet inte om det var så bra för efter det slog jag ner ganska mycket folk.
En gång drog jag upp en matvagn på skolans tak
(Fråga mig inte hur jag fick upp den säkert 30kg tunga 2 meter höga stålvagnen på hjul, men jag var en klätterapa)
Jag tror det hela började med att någon sa att jag inte kunde få upp den - men jag visade dom allt.
Vi var ett gäng som satt på helgerna och drack folköl på skolans område så polisen körde frekvent förbi där.
Jag vet inte vad jag tänkte på men när jag fick syn på polisbilen när jag stod där uppe på taket med min stora stora vagn kom jag på en lysande idé.
En liten knuff bara så föll vagnen rakt ner.
Den blev en ganska stor buckla i bilen (men det är preskiberat nu)
I sexan och sjuan hade vi veckomöten där mamma och pappa kom till skolan och träffade min mentor, skolpsykologen, rektorn och rektons assistent och så satt vi och pratade om vad jag hade ställt till med under veckan.
Sen fick jag ju byta skola efter sjuan också.
I Åsaskolan var det inte coolt att vara hård - där skulle man ha märkeskläder och den som bodde närmast havet vann.
Jag såg ut som en trasdocka i mina buffaloskor och jeansjacka som räckte ner till fötterna.
Jag hatade det ytliga och bjöd aldrig hem folk. Då hade ju min image spräckts.
Men jag köpte en crossmoppe istället. - Linus var så knäckt att min var högre än hans. haha.
Och när jag tänker tillbaka inser jag hur lost jag var och hur jag älskade att chockera folk - en liten blond spinkig tjej kan väl inte slå ner en kille? Eller klättra upp i ventilationen på skolan och kasta in en stinkbomb?
Jo jo, jag flörtade mig in hos vaktmästaren så han gav mig nycklarna till allt jag behövde.
Sen blev jag ju titt som tätt inlåst i skåpen, nerslagen, deckade i skogen medans mina vänner blev av med oskulden.
Det var tider det - när man spydde av fem folköl och fick töntarna att börja röka för att få hänga med oss.
Gud vad jag är glad att jag har vuxit till mig.
haha.
Jag var en djävulsunge - mamma skickade mig ständigt till psykologer och krisgrupper för barn.
Bup - (barn och ungdoms psykiatrin) där vi fick lära oss självförsvar.
Jag vet inte om det var så bra för efter det slog jag ner ganska mycket folk.
En gång drog jag upp en matvagn på skolans tak
(Fråga mig inte hur jag fick upp den säkert 30kg tunga 2 meter höga stålvagnen på hjul, men jag var en klätterapa)
Jag tror det hela började med att någon sa att jag inte kunde få upp den - men jag visade dom allt.
Vi var ett gäng som satt på helgerna och drack folköl på skolans område så polisen körde frekvent förbi där.
Jag vet inte vad jag tänkte på men när jag fick syn på polisbilen när jag stod där uppe på taket med min stora stora vagn kom jag på en lysande idé.
En liten knuff bara så föll vagnen rakt ner.
Den blev en ganska stor buckla i bilen (men det är preskiberat nu)
I sexan och sjuan hade vi veckomöten där mamma och pappa kom till skolan och träffade min mentor, skolpsykologen, rektorn och rektons assistent och så satt vi och pratade om vad jag hade ställt till med under veckan.
Sen fick jag ju byta skola efter sjuan också.
I Åsaskolan var det inte coolt att vara hård - där skulle man ha märkeskläder och den som bodde närmast havet vann.
Jag såg ut som en trasdocka i mina buffaloskor och jeansjacka som räckte ner till fötterna.
Jag hatade det ytliga och bjöd aldrig hem folk. Då hade ju min image spräckts.
Men jag köpte en crossmoppe istället. - Linus var så knäckt att min var högre än hans. haha.
Och när jag tänker tillbaka inser jag hur lost jag var och hur jag älskade att chockera folk - en liten blond spinkig tjej kan väl inte slå ner en kille? Eller klättra upp i ventilationen på skolan och kasta in en stinkbomb?
Jo jo, jag flörtade mig in hos vaktmästaren så han gav mig nycklarna till allt jag behövde.
Sen blev jag ju titt som tätt inlåst i skåpen, nerslagen, deckade i skogen medans mina vänner blev av med oskulden.
Det var tider det - när man spydde av fem folköl och fick töntarna att börja röka för att få hänga med oss.
Gud vad jag är glad att jag har vuxit till mig.
haha.
Kommentarer
Trackback
