Jag har en hat-kärlek-beundran-avsky till casinot.

Nej det är inte för att jag spelat bort pengar - jag spelar inte.
Men jag är där ofta - alldeles för ofta för att inte spela något.
sju timmar.
Jag känner lite skuld när jag träffar folk från gymmet där. - o andra sidan kände jag inte igen honom så när han sa hej tittade jag på honom med ett flin som som "lilla gubben, nu har du nog tagit fel person"
Men nej nej, "vad gör du här?" fick jag i ansiktet.
- tchaaa, jag försöker leta upp några nyrika, desperata fiskar som inte fått sig något på länge"
Eller? Vadå, bara för att man jobbar på gym på dagarna får man väl vara på casinot och dricka vin?
Oh Ja ja ja.
Men det är ju så intressant hur folk beter sig som primitiva små varelser när de sitter framför tv-skärmarna
(jag har tagit upp det här med enarmade banditer innan - så ni vet vad jag menar)
och bara stirrar och trycker på en knapp.
Om och om och om och om och om och om och om och om och om igen...
Igår (i brist på annat att göra) så satt jag och studerade ett gäng medelålders folk som satt lite utspritt längre bort.
Jag undrar om dom ens reflekterar över vad de håller på med - uppklädda och allt.
Två gånger har jag hört en jackpot gå igång - på alla gånger jag varit där. Hur stor är chansen?
Nä, tacka vet jag mitt vin, kyckling file, criscros, redbull och räkmacka - det känns ju mer som en vinst.
Kommentarer
Trackback