dekadens

Vi delade allt på den fortsatta färden
Gick in i vår dimma och gav fingret till världen
Det var du och jag i en myriad av eofuri
Sket i alla andra vi hade vår egen utopi
Varje dag var en njutning utan dess like
Periferin bleknade, du stod i mitten av mitt rike
Nobellax, solen, vackra ord och varandra
Det är för evigt på denna stigen jag vill vandra

tack.